Senaste inläggen

Av linnluvlee - Måndag 22 juli 13:11

Vi fick en tidig ettårspresent till Thor häromdagen med. Hur fin? Mamma som beställt ifrån Älskade barn som designar egna smycken!


       


Så fint halsband! Skulle vilja ha det runt halsen och också ha ett med ett par änglavingar men jag har ju redan ett T för Thor och ett dubbelhjärta och en måne med ett hjärta där det står "love you to the moon and back son" så jag kommer ju se ut som en julgran tillslut om jag hänger alla runt halsen. Men jag får väl byta ut dom med tiden. Så fint iallafall!


Första egna saken till Thors syskon, bebisen i magen har jag också köpt. Blev en sånhär söt kanin! Älskar dessa små virkade djur som en del är så duktiga på att göra. Vill samla en hel hög med olika djur till bebis. Så får bli nåra fler sen när vi vet om det bor en pojke eller en flicka därinne.


 


Vi har ju en massa barnsaker eftersom jag var så glad att äntligen ha blivit gravid när jag väntade Thor efter alla år som ofrivilligt barnlös så jag gick ju loss i barnbutikerna, men vill ju ha lite saker som e tänkta till den här bebisen med så inte allt var tänkt till storebror.


Å nu när det bara e åtta dagar kvar till det har gått ett år sedan vi förlorade vår son och han blev en ängel så tänker jag mycket på förlossningen nu. Vi närmar oss ju ettårsdagen med stormsteg nu. Så det är mycket minnen och känslor och tankar som kommer ifrån Thors förlossning och så även inför förlossningen den här graviditeten nu även om det förhoppningsvis e länge kvar tills det e dags.


Men man e ju rädd att föda för tidigt igen och framförallt att föda så tidigt. Med Thor fattade vi ju inte att det var dags o föda förräns vi stod där med läkaren och hon sa det. Även om jag hade svinont så fattade vi ju inte för det var ju så tidigt. Man hade ju inte hunnit förbereda sig nåt o varken hunnit fått information om förlossningar eller hunnit läsa någonting själv så det kom ju som en chock. Och det gick ju så fort också max sex timmar hade jag ont nu när jag tänker efter så här i efterhand. Tre timmar hann vi va på sjukhuset till han va ute. Å han var ju på väg redan när vi kom in för det var för sent för kejsarsnitt bedömde dom o först ville dom skicka mig i ambulans upp till umeå men dom insåg att vi inte skulle hinna dit. Man e ju rädd att det ska gå lika fort denna gång, vi har ju visserligen bara en kvart laglig hastighet till sjukhuset men endå. Jag e så rädd att denna bebisen också ska fastna och dö eller fastna och bli hjärnskadad för det känns ju som när thor var så liten o fastnade hur fan ska då en större bebis ta sig ut. Dessutom så vet jag ju att jag har lite snett bäcken så jag vet ju inte om det ställer till det heller. Vill verkligen ha snitt denna gången för det känns som det e störst chans för oss att det går bra då och att vi får med oss ett levande barn hem denna gången då. E verkligen livrädd att vårt barn ska fastna igen. thor satt ju fast iallafall en timme med huvudet så min förlossning var verkligen en mardröm och är ett trauma jag kommer bära med mig livet ut. Å det e ju solklart att allt detta, alla känlsor o alla minnen från när vi förlorade Thor o han låg död mellan mina ben kommer att dyka upp o skölja över mig som en tsunamivåg när det e dags o föda igen så jag lär ju mest troligt bryta ihop där och då så det känns ju som lika bra dom snittar mig denna gången, men det e ju läkarna som bestämmer så det vet jag ju inte än om jag får beviljat men det känns ju inte humant att be mig föda vaginalt igen efter hur det gick förra året.


Men man tänker ju att även om jag får snitt beviljat denna gång så vet jag ju att går det lika fort igen så blir det ju inte så för då hinner vi ju liksom inte. Vill inte föda mitt barn i säte igen det e ju livsfarligt. Vill inte heller gå över tiden för för varje dag som en förlossning dröjer så ökar risken för att fostervattnet minskar eller att bebisen inte får tillräcklig näring ifrån moderkakan och det e flera barn som dör imagen i slutet av graviditeten för att dom får stanna inne för länge och inte föds i tid, o eftersom vi redan har förlorat ett barn redan e det en risk jag inte vill ta så jag vet iallafall att jag vägrar gå över tiden med det här barnet. Då sitter jag på förlossningen tills barnet e ute o åker inte därifrån innan dess.Så e både livrädd för att föda för tidigt för snabbt, inte få snitt, inte hinna bli snittad, att mitt barn ska fastna igen och dö och för att gå över tiden o mitt barn ska hinna dö i magen. E ju bara i vecka tolv än så det ska ju vara långt kvar dit men en vecka till Thors ettårsdag så e det klart att man tänker mycket.


Vet inte ifall det e ärftligt med snabba förlossningar heller för alla kvinnor jag e släkt med har det gått fort för vad jag vet. Med Thor kom vi in cirka fem på morron o halv sex sex nångång gick vattnet o åtta var han ute, hade han inte fastnat så hade han ju kommit ut snabbare o det e ju fort för att vara en förstagångsföderska. Mamma vet jag hann bara in till sjukhuset med mig innan jag var ute o en av mina mostrar föddes i taxin på vägen dit för det gick så fort så tankarna finns ju där att man hinner ju kanske inte liksom förbereda sig. Skräcken e ju liksom att föda barn före vecka 30 igen efter vecka 30 brukar det ju i dom flesta fall endå gå bra för barnen tillslut men före vecka 30 e det ju lite sämre odds. Vet ju att har man fött för tidigt en gång så har man en större risk att göra det igen. 


Denna graviditet har jag iallafall satt upp lite mål för mig mentalt att ta mig igenom. Det första delmålet e att ta mig förbi den 1aaugusti när Thor fyller år. Och sen ska jag förbi den första veckan i oktober som var den veckan jag födde THor i och vill förbi hela november helst också efter det e det större chanser att det går bra. Så nästa delmål e då jul. Helst ska ju inte bebis komma över jul o nyår heller när personalen har semester. 6e februari e iallafall beräknad förlossningsdag men vet inte nån i min släkt som har gått hela tiden o maken e ju född i typ vecka 30 o jag i vecka 38 så siktar på en januaribebis här. Hoppas att jag får gå vara gravid nu resten av det här året å att ingenting händer. Att jag inte föder så prematurt igen. Ja det e mycket tankar o känslor.


Nu har dom ju iallafall lovat att dom ska hålla koll på mig o bebisen den här graviditeten o göra det dom kan. Det lugnar mig men samtidigt så vet jag ju att dom gjorde vad dom kunde i den förra graviditeten o på förlossningen också men vi förlorade vårt barn.   

ANNONS
Av linnluvlee - Måndag 22 juli 12:39

Igår hade vi hur varmt och fint som helst, så satt ute på dagen och njöt av värmen! Gick runt o vattnade alla blommor och odlingar o rensade bort en massa ogräs som kommit upp i potatislandet. Sen gjorde vi potatisgratäng, sallad och grillade till middagen som vi satt ute på altan o åt!


Efter middagen gick vi ner till stranden och båten och tog oss en magisk båttur när vattnet var alldeles spegelblankt! Första gången vi åkte med soltaket uppe med.

Älskar att vi har musik i båten, extra njutning o kunna lyssna på det samtidigt som man åker runt bland alla öarna. Blev lite bilder o en hälsning till Thor i himlen.


       


Senare på kvällen landade vi soffan med lite gottis och såg på escape plan innan det blev sängen!


I lördags var jag till Åsele o på marknad. Har velat åka dit i fem år men vi har inte kommit iväg eller så har iallafall en av oss jobbat så denna gången åkte jag dit. Haha tog två timmar dit, två timmar hem o jag var där i typ två timmar :) Stannade i Hälla på hemvägen med för fika!


Så nu har man varit där! Roligare nöje om man e flera o e en barnfamilj kan jag tänka mig. Gick runt bland alla marknadsstånden. Köpte en liten ängel till Thors minnesplats och så sånadär goda chips dom har fast dom kom upp igen igår så det var mest bortkastade pengar. Men det finns ju inte så goda chips o köpa nån annanstans än på marknader, o dom e ju dom överlägset godaste. Åt även lite lunch/mellanmål och gick runt vid hembygdsgården och så.

Såg en urgullig lurvig och gosig kaninväska med med guldkedja som jag ville köpa men den passar ju inte alls ifall det är en kille i magen så struntade i det, passar ju bara om det blir en flicka o det vet vi ju inte. Fanns ju massa söta bebiskläder o sånt på marknaden med men nu har vi ju ingen aning vad det blir så inte lika kul köpa saker än då.

ANNONS
Av linnluvlee - Lördag 20 juli 05:27

Vaken tidigt idag o ska precis gå upp o duscha innan jag gör frukost :) börjar dagen bra idag med soligt humör! Gick jättebra igår hos barnmorskan, äntligen blev jag lyssnad på o ska få det jag behöver för att känna mig lugnare o ta mig igenom den här graviditeten :) känner en sån lättnad efter det, det tar ju inte bort all oro jag har men det gör att den minskar o den överflödiga värsta oron lägger sig så jag känner mig lite mera harmonisk och vågar slappna av lite mer o vara gladare åt bebisen i magen. 


Ingen aning vem som gömmer sig därinne, drömde häromnatten att det stod flicka på en stor skylt så kanske e det de denna gång eller så e det en pojke igen, den här graviditeten liknar ju min graviditet förra året väldigt mycket. 


Igår var jag väldigt trött med, gjorde flera försök att få sova men blev hela tiden väckt av olika saker så blev ingen direkt vila. Har dåligt samvete för jag inte kom iväg till Thor o hälsa på men jag var nere o körde ett tag i diket på väg till barnmorskan innan jag fatta var jag körde o körde upp på vägen igen så kände det var säkrast att låta bli bilen igår efter det så trött som jag var. Gick ju bra endå men jag tar det säkra före det osäkra så blir en tur så fort jag e piggare! Idag ska jag ut på en utflykt som jag sett framemot så det ska bli kul :) 


Å igår på kvällen gick vi bort till restaurangen å satt å surrade o njöt i solen innan det vart för kallt så vi tog en promenad istället innan vi promenerade hem. 

Av linnluvlee - Fredag 19 juli 06:19

Godmorgon bloggen. Ny dag o jag vaknade tidigt när maken startade motorcykeln sånu kan jag inte somna om. Om några timmar ska jag till barnmorskan o prata. Kommer säkert kännas skönt efteråt känns bara så dumt när man har fått tjatat så först. Det ska liksom inte behövas. Men nu ska jag iallafall få ställa alla frågor o så. Det blir bra. 


Om jag orkar köra efteråt så ska jag åka till kyrkogården. Saknar min pojke så! E ju en bit bort så tar ju ett tag o köra men vill åka dit så får se hur jag mår efter jag har varit hos barnmorskan. 

Får ju alltid åka dit själv istortsett så det får ju bli när man inte e för ledsen. Igår var det ju två veckor till Thor fyller ett år i himlen. Ett helt år har snart gått. Det värsta året i mitt liv , det sorgligaste o ett av dom ensammaste åren. 


Igår var vi hos vänner hela eftermiddagen o kvällen så vi kom hem sent. Var trevligt o så men jag mår så dåligt så hade hemlängtan till sängen o kudden så hade helst velat varit hemma. Känns ju som man får hålla upp en fasad om man träffar folk när man mår dåligt o inte har lust att umgås. Tror det märktes igår att jag var lite låg även om det inte var nån som sa nånting. Vi grillade iallafall god mat och tog en promenad på kvällen o kastade pil några minuter. Jag fick ihop 41 poäng på ett av mina kast så det tycker jag var bra med tanke på att det e en tjugo år sen sist typ. Borde nog köpa oss en piltavla för det e ganska kul.  Dom andra spelade även basket men jag avstod mest för att jag inte ville råka få bollen i magen o sen har jag aldrig tyckt att basket e nåt kul. Tyckte det var skittrist när man hade det på skolgympan. Längtade mest hem igår å till kyrkogården o Thor. 


Ikväll ska vi ut o äta på restaurang med svägerskan plus man så det blir trevligt. Fast jag har bestämt mig för o bara ta nånting o dricka o gå dit för sällskapet. Ska äta nån mat före hemma. Känner mig paranoid i denna graviditeten men jag klarar verkligen inte psykiskt av att äta på restaurang denna graviditeten. Äta borta hos familj o vänner går bra men på restaurang där jag inte vet hur dom har hanterat maten, hur bra sköljd den e eller hur länge den har stått framme klarar jag inte. Jag mår bara dåligt då. Även om jag slappnar av lite o tillåter mig att äta ute så mår jag bara dåligt då före under o efter o sitter bara o funderar på o hoppas att jag inte får i mig listeria toxoplasma ecoli salmonella eller nånting annat. Vet att risken e så liten men det e fortfarande en risk o en risk som jag inte e beredd att ta o som jag inte förlåter mig själv för om jag äter å vi mister det här barnet med. Inte efter att vår son dog. Jag känner mig inte trygg o det enda sättet för mig att slappna av o känna mig tryggare e å låta bli restaurangmat denna graviditeten. Åt ju ute massor med Thor men då dog han ju också o eftersom vi inte vet när och hur jag fick i mig nåt så d jag inte trygg med att ta nåra risker. 


Vi har kämpat för mycket för det här barnet. Detta e mitt åttonde år som jag velat haft ett barn hos mig. Jag orkar inte fler år av barnlöshet o fler missfall. Å definitivt inte förlora ett barn till. Jag fullkomligen hatar att leva mitt liv utan barn. Det bara måste funka nu. 

Så nu tar jag inga risker, folk får tycka jag e fjantig, jag e extrem o allt för det vet jag men jag e inte beredd ta risken att äta ute. Så ikväll blir det bara en Loka eller nåt för mig. Känns säkrast så. 


Hoppas att jag mår tillräckligt bra efter jag har vart hos barnmorskan så jag kan åka till kyrkogården o hälsa på Thor, tända lite ljus o ge han nya blommor o så. Vi får se. 


Nu kurrar magen så det e dags för frukost. 





Av linnluvlee - Tisdag 16 juli 19:46

Nu när jag mår bättre klarar jag ju av att blogga om nånting roligare igen. I lördags var vi som sagt iväg hela dagen. Maken for cykel höll jag på skriva cykla menade jag Norafjärden runt och eftersom jag 1, inte har en cykel, 2 har ett dåligt vänsterben, 3 e gravid och 4 cyklar som en alkis så kände jag att det var inget för mig. Bäst o hålla sig på marken så jag står stadigt. Så jag hamnade här i en trädgårdsstol i solen och fikade först lite mellanmål. (medveten om att det ser ut som ett reklaminlägg men det e det inte)


 

Längesen man drack sockerdricka, levde man ju på när man växte upp med pippi. Men det var gott i lördags!


o sen sittandes o tittade på den här utsikten och fantiserade om vad jag hade gjort med den här ytan ifall den hade varit vår. Ni vet en pool med trädäck, lite stenplattor utlagda och fina blomrabatter och buskar, mera trädgårdsodling och en lekplats och en uteplats med pergola hade inte varit helt fel. Vi har ju ett litet outforskat hörn men inte i den här storleken. Fast hade vi haft så mycket yta hade ju maken gjort garage av hela..


 


Sen när cykelpojkarna var klara blev det lite mat o sen bar det av till kramfors o festen. Blev en kul kväll som avslutades med att jag körde hem oss alla mitt i natten. Å så gick det en svart katt över vägen. Kändes ju inge bra. I höstas efter Thor hade dött såg jag fyra svarta katter gå över vägar. Det betyder ju otur o jag orkar inte mer. Förstår inte varför folk vill ha svarta katter för de måste ju höra till nån? Fast alla e inte så rädda för dom som jag e. Aja alla andra färger o nyanser på katter går bra men just svarta kan dom inte måla dom eller det e ju inte snällt det ska man inte göra men jag tycker det e jobbigt när jag ser dom.


Det gick iallafall bra köra hem. Söndagen sen blev en superjobbig dag så igår sen vart det lite bättre. Hade inte så mycket mat kvar hemma så igår fick det bli fiskpinnar o hasselbackspotatis till middag. Tycker själv det är en konstig kombination, skulle haft någon sås och en finare fisk som simmar bättre så men man tager vad man haver. Så idag har vi vart till affären o handlat mat. Snabbaste storhandlingen vi gjort nånsin tror jag, tog bara 25 minuter.


 


Jag har ju även börjat toklängta till jul och hösten och vintern nu. allt som gör att det känns som jag har kommit längre i graviditeten e ju bra. Så det har därför åkt fram lite höstpynt redan i huset. Vill ju helst julpynta redan fastän det bara e juli haha men har lovat mannen att hålla alla tomtarna borta änsålänge. Fick iallafall bli rött och vitt iår med inslag av natur och pälsfiltar o så i soffan. Mysigt och lite juligt :)


   

E ju psykologiskt det här, att plocka fram allt redan nu gör mig lugnare för då känns det som vi e närmare o som jag har kommit längre än till vecka 11+0 imorn. Som vi e närmare vintern o som jag längtar! Mysigaste årstiden.


Första bilden på denna bebismagen också. med julstrumporna på haha. 


 


Nu e det dags o ge bebisen mat igen.



Av linnluvlee - Tisdag 16 juli 18:39

 


Hejhej på er! Nu så har jag äntligen fått en barnmorska som jag kan fråga saker o en ny tid! Ingen e gladare än jag :) nu känns det bättre nu när jag äntligen blivit lyssnad på o dom förstått att det e mycket oro, tankar o funderingar o frågor när man är gravid igen efter att ha förlorat barn. Känns redan bättre så tror det kommer kännas bättre snart o att den värsta oron kan släppa o jag iallafall bli lite lugnad emellanåt o kan få sova gott på natten med vetskapen att det som kan göras kommer göras. 


Nu när man har varit med om det här så e man ju så jäkla medveten om allt som kan hända på gott och på ont. Jag har ju läst mycket o pratat med andra änglaföräldrar när jag sökt stöd i sorgen efter Thor o då har man ju sett svart på vitt typ allting som kan gå fel under en graviditet. Det e ju inte jättebra o veta när man sen blir gravid igen ur ett orosperspektiv men det har ju gett mig mycket i sorgen och accepterandet att livet e ruttet o orättvist ibland. 


Så det ska bli skönt o få komma dit o ställa lite frågor som jag har under denna graviditeten för jag vill denna gången ha så mycket kunskap som möjligt med mig och vara så förberedd som möjligt så att jag förstår ifall det peppar peppar ta i träd händer nåt. Då vill jag fatta direkt. Förra året fatta jag inte direkt iomed att Thor låg så långt ner o jag visste att hans huvud låg på min blåsa o han precis hade börjat sparka. Så det tog ett tag innan jag fattade att det nog inte skulle kännas så. Nu sa dom på förlossningen att det hade nog inte spelat nån roll ifall vi hade kommit in tidigare för vi kom endå in rätt fort för allt gick ju så fort men ja denna graviditeten vill jag ”utbilda” mig så jag har mer kunskap o fattar direkt så det går bra nu. 


Så ja nu känns det bra, mycket bättre fast precis efter så kändes det ungefär som när man tar ut proppen ur ett badkar fullt med vatten. Alla känslor bara kom o så blev det tomt o så tänkte jag på Thor o det som hände flera året. Men nu känns det bra ungefär som på bilden jag lade upp. Haha sjukt dålig humor hade jag där på kvällen när jag var i vecka åtta. Var bara tvungen o fota den där gubben då på min graviddiet jag hade då o skicka till mannen. Å ingen respons fick jag. Vet ju att min humor e kass o att ja själv e den som tycker det e roligast men tyckte den glada gubben passa in här nu. 


Nu håller jag på och dricker en liter nyponsoppa o funderar på vad mitt hundrade inlägg på instagram ska föreställa. Måste ju ha nåt bra när det e hundrade bilden ju. 


Skrev en dikt imorse till Thor med min fina pojke 🎈


Älskade Thor

Jag vet att du fanns där o räddade mig 

när mitt hår började brinna

Även fastän du är fysiskt borta

så kommer du aldrig att försvinna 🧡

Du är en ängel nu 🕯

så långt där borta där finns du

Du vakar över pappa o mamma

ser till så vi har det bra 

även om livet aldrig blir detsamma

Saknar dig varje minut

får aldrig se dig växa stor

men du gjorde ditt bästa o gav mig

en morsdagpresent från himlen

tills vi ses igen

Så nu väntar jag din syster eller bror

När mamma e full av gråt

sätter du på radion o så spelar de din låt

När det känns ensamt o kallt

kommer vinden o visar mig att du 

finns här överallt

När famnen blir för tom o saknaden för stor

då kramar jag din elefant o tänder ljus för dig Thor


älskar dig - mamma 



Av linnluvlee - Måndag 15 juli 16:31

Hejhej bloggen. Ny vecka o dom har fortfarande inte ringt o talat om vem jag får som barnmorska. Har jätteont i magen när jag tänker på mödravårdscentralen för hur dom beter sig. Jag som har förlorat ett barn, fött mitt döda barn och är den som antagligen är i behov av mest eller iallafall en av dom som är i behov av mest stöd under den här graviditeten i hela övik för så många är det inte här som har fött döda barn har fått noll o har inte ens fått ett namn på en person som jag kan vända mig till ifall det e nåt. Det ger mig magont och mera oro än vad jag skulle behöva ha.


Inför mitt första besök där hade jag förberett tre papper med saker som jag ville prata om men nästan inget av det hann vi med första besöket och under det andra besöket så hanns inget alls med eftersom det bara blev en enda upprepning av det första besöket o sen har jag inte ens fått en ny tid.


Verkar ju som det finns nån barnmorska i Bredbyn och i bjästa o i ullånger också. Men vet inte ifall jag vågar köra så långt sen i vinter när jag är höggravid o det e snöstorm liksom. Vet ju inte hur bra dom är där heller. Men mår så dåligt av att dom inte bara ringer och ger mig en tid. Å efter att ha ringt två gånger och skrivit till dom och varit där två gånger och sagt samma saker så orkar jag inte mer när jag inte blir lyssnad på.


Har fått nån broschyr som man får där det står att "mödravårdens mål är att ge blivande föräldrar den bästa starten" "Att de ska ge stöd under graviditeten och att det görs en personlig planering" "Hos barnmorskan ska man kunna hämta information, utbyta funderingar" också.  Å inte en enda av dessa grejerna har hänt. Står också att man inte ska tveka att kontakta dom ifall det e nånting, men det gör jag för jag känner mig inte ens välkommen. Skulle vilja kontakta dom egentligen om en grej men jag vågar inte för dom har ju inte lyssnat på mig.


Försöker intala mig att dom inte har hört av sig för att dom har mycket att göra o det e semestertider o det e säkert så, men det känns inte bra å tankarna att jag kanske inte får några besök där alls dyker upp i huvudet.


Igår mådde jag så dåligt över det här så jag var så ledsen och kramsjuk så maken ville bädda ner mig i sängen klockan kvart i sju. Hemsk dag hade jag igår på grund av denna oron. Idag har det varit lite bättre men det känns endå skit för jag hade inte ens behövt mått såhär om dom bara hade gett mig tider och lyssnat på mig direkt.


Det borde vara så självklart efter vad som hände sist. Efter vad vi råkat ut för. Vi borde inte behöva bråka för att dom ska fatta att det är läskigt att vara gravid efter man har förlorat sitt barn. Vem som helst som är normal i huvudet borde förstå det direkt. För att mista sitt barn e det värsta man som människa kan vara med om. Och om det då händer redan under graviditeten så vill man att dom gör allting dom kan för att vi inte ska behöva råka ut för det igen. Å så vill dom inte ens lyfta ett finger. Inte ens ge mig chansen att ställa frågor.


Jag vet inte vad jag ska göra men jag mår jättedåligt över det här.  Tio dagar tills jag iallafall har en tid hos spec, känns som en evighet men kanske blir det att jag bara kommer o gå där. Får se vad dom säger.

Av linnluvlee - Lördag 13 juli 06:18

Godmorgon bloggen. Idag e en såndär dag (hittills iallafall) då man bara skulle vilja stanna hemma och ligga kvar i sängen o kramas o tröstäta massa gottis. Hade gjort det om det inte vore för att jag har lovat bort mig som chaufför idag, så nu har jag några få timmar på mig o vända håll på mungiporna.

Handlar ju om inställning men ibland e det lättare sagt än gjort, speciellt när man har sovit dåligt och har mycket på hjärtat som tynger.


Men det brukar hjälpa skriva av sig så vi provar det! Har inte sovit nåt gott inatt, drömde att jag fick svaret på när oh hur jag fick infektionen i förra graviditeten som ledde till att Thor dog, så slog upp ögonen efter jag hade drömt det. Drömmen stämmer ju inte med verkligheten men känns endå omskakande. Vi får ju aldrig nåt svar på när eller hur jag fick den. Jag vet inte ens hur lång tid det tar från att man fått den tills den startade förlossningen, vi kan bara spekulera vad det kan ha vart o det har vi gjort många gånger men veta det får vi ju aldrig.


Eftersom jag fick en infektion då som jag inte fick några symtom på förrän det var kört så e jag ju så rädd att något liknande ska hända igen. Känner att jag börjar bli knäpp, vågar knappt ens äta ute nu efetrsom jag inte med hundra procents säkerhet kan veta då att restaurangen har hanterat maten på korrekt sätt. Vände sig i magen häromdan när vi var ute på ulvön o jag var tvungen att äta nåt där för jag hade kräkts upp allt jag hade ätit den dagen. Men åt iallafall en pizza då men det kändes inte bra, men äta måste jag ju och ibland så måste jag ju även äta borta eftersom jag inte e hemma jämt. Som idag ska vi äta hos våra kompisar, det går säkert bra, dom har ju levande barn så dom har ju "receptet på hur man lyckas" men ja jag e så rädd att få i mig nånting eftersom jag ju uppenbarligen måste ha fått det när jag var gravid med THor trots att jag var supernoga och följde alla livsmedelsverkets rekommendationer om det nu inte var så att thor blev skrämd av åskan, vet inte ens om det e möjligt men det var ju världens hemskaste åskväder o hur högljutt som helst o ljuden utifrån går ju in till livmodern i den senare halvan av graviditeten så det har man ju funderat på också. Vi vet ju inte, vi får ju aldrig veta men då blir man ju så orolig för även om man följer råden på livsmedelsverket och köper den mat som verkar säkrast att äta på restauranger och är noga med att skölja grönsaker o steka igenom kött och så så kan man endå råka ut för det här.


Å eftersom att jag har behövt ägna dom senaste sex veckorna till att tjatat på sjukhuset och på vanliga mödravården om stöd och noggranna täta regelbundna kontroller som jag fortfarande inte har fått o nu har jag ju inte ens fått en ny barnmorska än eftersom jag bad om att få byta när jag blev totalt överkörd och ifrågasatt och hon inte förstod mig alls så känner jag mig ju inte ens trygg eftersom jag vill ju att dom kollar regelbundet så att jag inte drar på mig nån infektion som vi inte märker så vi har chans att behandla den i tid isånafall, men utan täta kontroller så e det ju inget som kollas och inget vi kan upptäcka då så tills att jag har fått mina täta kontroller med prover varje gång så känner jag mig inte lugn och inte trygg. Det tycker jag att jag har rätt till och är ju befogat eftersom vi förlorade vår son pga en tyst infektion. Känner mig verkligen så ovälkommen av barnmorskorna på ankaret den här gången, fått så dåligt bemötande dom här gångerna men landstinget har ju klumpat ihop alla på ett ställe så finns ju typ ingen annanstans man kan gå till. Övik har ju ingen privat barnmorska. Dom e ju till för att ge en stöd och finnas där under hela graviditeten men trots att jag berättade vad som hände oss sist när jag ringde och sa att jag behöver extra stöd och kontroller den här graviditeten så har jag fortfarande inte blivit lyssnad på och fått det. Det känns inge bra.

Å det gör att jag mår dåligt. Riktigt dåligt. Jag har noll lust att gå på fest idag. Känns som jag kommer döda festen men ska göra mitt bästa för att försöka vara glad och inte förstöra stämningen med min oro. Ska göra mitt bästa för att försöka bli glad. Känns säkert bättre när vi kommer dit o träffar alla. Det brukar ju bli kul.


Nu måste jag få i mig nån frukost, chokladkaka var inget gott. Sägs ju att man ska bli glad av choklad men icke. Vill iallafall önska er en fin lördag! Den vänder säkert till det bättre för mig om nåra timmar nu när jag har lättat mitt hjärta.

Presentation

Fråga mig

37 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6 7
8
9 10 11 12 13
14
15 16
17
18
19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ linnluvlee med Blogkeen
Följ linnluvlee med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se