Alla inlägg under december 2018

Av linnluvlee - 31 december 2018 06:39

Godmorgon bloggen! Årets sista dag är äntligen här :) o det ska bli så skönt att få lägga det här året bakom oss. Har börjat må dåligt och blivit nervös nu inför 2019 eftersom hela det här året har kantats av motgångar o sånt som bara inte händer har hänt flera gånger. Så jag hoppas verkligen att 2019 inte fortsätter likadant.


Jag hoppas att 2019 blir ett år då jag får lön för det arbete jag utför. Och att jag har en inkomst varje månad.

Jag hoppas att 2019 blir ett år då vi får sätta igång med en ny behandling direkt nu i januari och att allt det flyter på och går bra. Jag hoppas att 2019 är det år då jag blir gravid och vi blir föräldrar till en levande och förhoppningsvis frisk bebis. Imorgon går jag in på det sjunde året med barnlängtan så jag hoppas verkligen att ett levande barn blir verklighet för oss 2019. Att Thor får ett syskon.


Jag hoppas att jag mår bra under 2019 och jag hoppas att vi slipper fler motgångar och saker som jävlas med oss 2019 och att det blir ett turår för oss! Att det blir vårt år! 


Å jag hoppas verkligen att 2019 blir ett mycket bättre år än vad 2018 har vart för det här året har bara varit för mycket alltså och jag hoppas att ingen annan behöver få ett så dåligt 2019 som vårat 2018 har varit. 

Jag hoppas att 2019 blir bra. Jag e lite orolig och nervös inför det nya året o vad som kommer o hända då efter allt vi har varit med om iår. Ska iallafall göra det bästa jag kan av årets sista dag och av även nästa år så får vi bara hoppas på att det blir ett bättre år och att det händer fler roliga saker nästa år! Å att det går bra för oss o att vi får lite mera flyt under nästa år och att vi mår bra.


Ikväll firar vi att det här året äntligen är över och att det nya börjar tillsammans med våra vänner så jag får önska er Ett Gott Nytt År nu och hoppas att nästa år blir bra för oss alla!



Gott Nytt År!

ANNONS
Av linnluvlee - 29 december 2018 17:58

Godkväll :) nu har vi nyss suttit ute en stund i badet på altan. Var jättehärligt o koppla av i badet igen. Så ikväll ska vi på bio och se Bumblebee så hoppas den är bra.


Idag har vi storstädat hela huset, dammsugit och bäddat sängen o tvättmaskinen har gått varm hela dagen. Behövdes verkligen efter julhelgen. Så har jag åkt på en förkylning igen så har haft lite feber o så idag med. Var sjukare häromdan så börjar nog bli bra tror jag. 


Igår åkte vi och storhandlade mat igen, första gången sen jag handlade den 1e december så maten räckte ju en hel månad som jag köpte då. Blev lite mindre handling denna gången för var mycket som var lensat i butikshyllorna men det borde räcka ett tag iallafall. Det märktes att det är nyår snart för all oxfilén och allt finare kött var helt slut i butiken. Men vi brukar ju äta det annars så behöver ju inte köpa det även denna gången. Finns ju annan god mat man kan äta :)

Så var det skönt att åka o handla på kvällen med då det inte var några barnfamiljer där o mycket mindre folk som vill handla sent en fredag. Så hade jag även ett gäng trisslotter som jag bytte in mot nya så nu vann vi 60kronor innan vann vi 100 så vi förlorade ju bara 40kr nu. Det e alltid någon annan som kammar hem dom där riktiga rejäla vinsterna håller ni inte med? Men vi är såklart glada för det vi vunnit :)


Å det här året börjar ju äntligen lida mot sitt slut, blir så skönt med ett nytt år en liten nystart efter det här året. Vi tänkte börja året med att inte äta några sötsaker o försöka klara oss utan grädde. Tänkte vi skulle bli nyttigare å vi använder riktig vispgrädde till i princip alla såser men det går ju faktiskt lika bra att göra dom på mjölk kokosmjölk eller vatten med lite redning.

Tänkte att jag ska bli bättre på att gå ut och gå på mina promenader jag alltid tog förr med. Vi får väl se hur det går. E ju vagnen som jag känner saknas nu men jag får väl ta med den ut om det e det som krävs för att jag ska komma ut och röra på mig. Folk går ju runt med gåstavar så då kan man ju gå och dra en vagn även om det ultimata såklart hade varit att det ligger någon i vagnen med men där är vi ju inte riktigt än.

ANNONS
Av linnluvlee - 26 december 2018 18:16

 


(Vi visste inte vart vi skulle hänga julstjärnan iår så den fick hänga där)



Hej alla kära läsare! :) Hoppas ni har haft en underbar jul! Förstår ni hur underbart det känns o vara hemma och bara få ta det lugnt efter att ha varit vaken i 38 timmar i sträck igår? Kunde ju inte sova nåt där natten mellan julafton och juldagen så blev ungefär en så många timmar som jag höll mig vaken då, fela väl på lite minuter åt nåt håll men ungefär så. Fatta vad länge det är egentligen?


På hemvägen i bilen när jag hade varit vaken i en sisådär 36,5 timme då började jag se regnbågar och trodde att alla postlådorna var barn som stod ute vid vägen sådär sent halv tio på kvällen när det var becksvart ute. Hahha då har man varit vaken lite för länge. Eller kanske man ser det man vill se ;) Var tur det var mannen som körde annars hade det tagit en jäkla tid innan vi kommit hem ifall jag skulle ha stannat för allt jag såg. Såg fina stjärnor på himlen med blir så glad när det är alldeles stjärnklart för då tänker jag på Thor. Sömn är riktigt bra alltså. Å jag sov så sjukt gott inatt sen när jag äntligen kunde somna :) Fick kliva upp halv sex imorse igendå när väckarn ringde men fram till dess sov jag så gott!


Har ju varit trött idag med eftersom kroppen behöver ta igen lite sömn men det har gått mycket bättre idag. Fast igår under vissa tider på dygnet så var jag inte ens trött utan sådär överpigg som man kan bli då. Så fick höra sen efter 36 timmar att jag såg oförskämt pigg o fräsch ut för att ha varit vaken så länge. Men det går ju om jag måste. Jobbade ju och allt o det gick bra o sen så efteråt for vi på julfirande och åt julbord och ett enormt fikabord fanns det med som vanligt. Massa gottgott!

Så nu har vi firat julen där också som vi brukar hos sambos farfars fru fast denna gången o alla jular framöver så blir det ju utan hans farfar som gick bort i höst. Så det kändes att han saknades men vi hade trevligt.


Så vi åt massa gott och så var vi en för många denna gången som skulle spela så jag hoppade över att spela kinaschack den här gången, jag som annars älskar att spela brädspel men det e ju ett sånt spel där man ska tänka o att tänka när man har varit vaken i mer än 30 timmar ja alltså det går ju sådär man har ju inte alla hästarna hemma i stallet då så jag hade ju endå kommit sist så jag stod över de var ju endå nån som skulle ha blivit tvungen till det. Jag passade på och käka lite godis istället så jag kunde hålla mig vaken till vi kom hem till sängen tack vare sockerchocken jag fick :)


Så skulle vi ju byta julklappar med dom där för femtio kronor som vi hade köpt. Å vi kom dit vid tre prick tre faktiskt för att vara exakt o då skulle vi lägga ifrån oss paketen o då hade jag varit vaken i en sådär 30 timmar då o jag höll en trave med paketen i handen o skulle som man gör lägga ner dom på golvet men eftersom jag var trött så råkade jag tappa dom rätt ner rakt i golvet o det var porslin i det paketet som jag hade köpt o det låg underst. Sambons paket var ju bara kökshanddukar så dom klarade sig ju men mitt paket undrade vi ju alla hur det hade gått med så julklappsspelrundan satt vi ju alla där och skrattade och funderade på om nåt var helt i kartongen eller hur det skulle se ut när vi öppnade det så jag kände mig så taskig som hade tappat det så jag kände mig tvingad o ta det paketet själv. Kan ju inte ge bort en kartong med porslinsskärvor heller för det var ungefär det som var kvar i när jag öppnade paketet. Lite synd för det var fint det jag hade köpt men men det kostade femtio spänn o det e sånt som händer o vi hade alla lite kul åt det! :)


Så sambon fick en chokladask som såg ut som en tomte och vi fick en extra sen som var nån form av makapär som man ska använda till att hälla smeten i formarna när man ska göra muffins så den passar ju bra till muffinsformen jag också fick i julklapp. Och så fick vi finare och supergoda kryddor av svägerskan i julklapp. Sambon hade lagat jättegod potatis med sås och fläskfilé med dom kryddorna till oss när jag kom hem ifrån jobbet nu ikväll o det var så gott!


Nu ska jag bara njuta av den här kvällen och vila och se på film! Det tycker jag att jag är värd nu efter jobb o sömnlöshet o thor o allt! Hoppas att ni alla har haft en härlig jul med! Har ni inte det får ni glädjas åt att den iallafall är över nu :) för iår!



Av linnluvlee - 25 december 2018 02:42

 


När man ligger vaken i sängen o inte kan somna kan man ju lika gärna titta in här :) Ska upp om tre timmar o jag har inte fått en minuts sömn hittills o jag gick och lade mig halv elva o nu e klockan snart tre så jag hoppas verkligen att jag kan somna snart men kommer antagligen inte o lyckas med det. 


Kan inte slappna av tillräckligt för o somna. Tänker på jobbet o tänker på Thor 

Kommer att bli en lång och jobbig dag eftersom jag inte har kunnat sovit nåt alls o jag jobbar till två o sen direkt därefter så har vi julfirande så lär inte kunna sova nåt då heller. Så jobbigt när man vet att man behöver och måste somna men så kan man inte. 


Var till kyrkogården på förmiddagen och hälsade på hos Thor. Åkte dit det första vi gjorde. Thors nalle o blommor var helt dränkta i snön och nallen hade frusit fast i snön så jag tog bort den snö jag kunde , så tände vi ljus vi hade med för han o sambos farfar. Någon hade gjort en snögubbe på kyrkogården det tror jag Thor gillar. Funderade häromdan ifall jag skulle göra en liten snögubbe vid hans minnesplats här hemma ska nog göra det en dag. 


Så efter det for vi till svärmor där det faktiskt fanns julgran o pynt som ja inte hade väntat mig de skulle göra. Blev glad av allt det röda så nästa år blir det nog en röd jul här hemma blev ju vitt o silver iår. Snön ligger kvar ute också så det blev en vit jul :) 

Så åt vi vegetarisk mat, potatisgratäng nå vwganbollar spenat o lite annat inte säker på vad allt var. Och så blev det lite umgås i soffan o så så det var trevligt. Hade en bra julafton! 

Fast tänkte mycket på att Thor saknades att vi skulle haft vår son med oss iår. 


Så fick jag en muffinsform och ett kamerastativ till min kamera i julklapp. Så nu är det bara en fjärrutlösare som fattas fast det verkar inte som det finns till den kameran som jag fick av sambon så behöver nog en ny kamera. Annars har jag ju ingen användning för stativet aja det löser sig :) Sambon fick svartorangea kläder av mig han kan ha för han behövde kläder. 


Så det var den julaftonen det o sen vi kom hem har jag försökt sova o kan fortfarande inte det. Så drygt när man vet att man verkligen måste sova för att annars orkar ja inte men så går det verkligen inte. Funderar på att kliva upp nu istället för halv sex men då vet jag ju att jag kommer vara så sjukt trött sen vid sju o vilja sova då men det e då jag ska va på jobbet. Suck kommer bli en lång dag. 

Av linnluvlee - 23 december 2018 11:34

Godförmiddag såhär dagen före Julafton! Och fjärde advent är det visst idag också. Eftersom mitt hår brann för nån vecka sen så har vi inte fortsatt tända adventsljusen iår för vill inte att det ska råka hända igen så kanske e därför som jag blev så förvånad igår att det redan är dags för jul snart?  För vi inte sett de närma sig med adventsstaken.

Möttes iallafall av en mysig adventsfrukost på instagram när jag vaknade så jag ordnade lussebullar o varm choklad till frulle idag. Å går runt o sjunger julsånger. Så tände jag granen o alla ljusstakarna så det kändes mysigt, bland det första jag gör varje morgon varje år under julen. Ska passa på och lyssna på lite julmusik innan mannen kommer hem då vi ska se på julfilm :) Blir nog inget Binglotto iår heller haha sist jag spelade det var 2013 o före det typ 2000 eller nånting sånt så vilket år blir då nästa gång 2026? :)


Vill titta in och önska er alla en God Jul och hoppas att ni får det mysigt och härligt och julen så som ni vill ha den eller att den blir bra endå. Hur ni än väljer att fira den eller inte fira den!

Kommer nog inte o skriva nåt här under juldagarna eftersom jag har två julfiranden, först hos svärmor o sen till sambos farfars fru och så ska jag hinna jobba två av dagarna med. Och så förstås ska vi åka och hälsa på hos Thor o sambos farfar.

Kommer att kännas konstigt och tomt att fira julen iår men jag vill endå fira den.


 


Så vill jag säga till alla er som nyligen har förlorat någon nära ni älskar att det är okej att skita i julen om det e de ni känner för, det är okej att åka bort o det är okej att fira den lite halvt. Och det är okej att fira den som vanligt så vanligt som det ju går. Gör det som känns bäst för Er denna jul o alla andra jular!


Så vill jag även sända en extra tanke till er som sitter ensamma under jul. Jag vet hur det känns o hur det är för jag var själv  helt ensammen julen 10, 11 och 12. Låt bli och fira den om det e vad som känns bäst, eller gör det bästa av situationen och unna er allt ni vill ha, ät god mat, se massa film, köp nånting fint till er själva de e ni värda, köp massa gottis och gör bara sånt ni tycker är kul! Ta ett varmt bad, eller sitt vid datorn, det finns fler i er sits tyvärr, kanske gå med i en dejtingsajt så ni inte sitter själva nästa jul? :). Eller låtsas som att det är en helt vanlig måndag tisdag eller gå till nåt ställe där det firas jul öppet för befolkningen typ kyrkan eller nåt.


Å till alla barn som har det jobbigt över julen, håll ut det kommer en dag då ni inte måste fira julen där mer. En dag då ni kan välja själva. Å fira den precis som ni vill! Det e bara några timmar sen så e den över.


Å ifall ni vet någon som sitter själv över jul och som inte vill sitta ensam bjud in den till er, mer folk blir ju bara roligare jul eller hur? Och dessutom så gör ni nån väldigt glad det e den bästa julklappen!


Så vill jag även säga att stressa inte för det viktigaste är att ni mår bra och att de runtomkring er mår bra ingenting annat. Och ta det lugnt i trafiken för ni vill komma fram allihop ingenting annat.


Och med det vill jag önska er alla en God Jul


Av linnluvlee - 22 december 2018 18:14



  

Godkväll på er såhär två dagar före julafton! Känns väldigt konstigt att det redan är jul tycker jag. Blev helt paff förut när grannarna önskade god jul , såklart sa jag god jul till dom med men min första tanke var ”va god jul men de e väl inte jul nu snart redan jo justja de e det ju” 


Tycker det här senaste månaderna har varit som en dimma det har känts som det gått hur långsamt som helst men det har samtidigt gått väldigt fort för det e ju snart ett halvår sen Thor dog och redan jul! 


Har inte några julkänslor alls, jag försöker göra som jag brukar o har ju pyntat o allt o lyckats övertala mannen o sett två julfilmer the christmas chronicles och en julsaga, så nu har vi bara några till julfilmer som ska ses. Tycker christmas cronicelse var bra men inte den där andra men ja fick ju iallafall se julfilm :) ska låta mannen imorgon välja mellan o se på julfilmer eller spela Bingolotto för det e ju endå kvällen före julafton då så tycker det hör till. Tycker det e mysigt kvällen före julafton! 


Blir så konstigt iår eftersom det var tänkt att vi äntligen skulle vara tre, efter alla år så skulle det äntligen finnas ett barn med på jul men så sitter vi här själva i år igen o med vår son på kyrkogården. Blir väldigt konstigt och framförallt tomt. 





Av linnluvlee - 21 december 2018 13:43

 


Har snöat lite smått idag också så minnesplatsen hade blivit helt igensnöad så var ute o grävde fram den nyss och ställde dit den fina lyktan med lampor som Thor fick i julklapp


 


Längtar till jul när vi ska stanna till lite på kyrkogården innan o tända ljus för Thor o så. Känns dumt o säga att jag längtar till att besöka kyrkogården men det är ju där Thor finns o det e ju honom jag längtar efter o enda platsen han finns på är ju där. Så då blir det ju att jag vill åka dit och tycker om att vara där där där han är.


Lite jobbigt bara att kyrkogården är en timme bort. Kanske skulle ha haft han närmre men samtidigt är det ju den enda kyrkogården häruppe i norrland som vi har anknytning till och så vart det ju som det blev när vi skulle bestämma allt kring THors begravning o så. Vi skulle fatta de besluten i chocktillstånd på sjukhuset efter jag fött honom och sen så fick vi aldrig prata med någon sjukhuspräst för den var på semester o sen hörde vi aldrig nåt om det heller. Och egentligen så var det Kuratorns fel att det blev såhär eftersom att det var hon som sa till oss o pusha oss att ta kontakt med begravningsbyrån direkt redan samma vecka som vi förlorat THor så vi gjorde det efter en o en halv vecka bara o det var alldeles för tidigt för det o egentligen så skulle hon ha hjälpt oss o sen så skulle vi även ha väntat lite med det. Så hade allt gått mycket bättre till. Men hon bara sa så o sen att begravningsbyrån skulle hjälpa oss o ge oss information om allt men det gjorde dom sen aldrig.


Å sen så valde vi även helt fel begravningsbyrå för den byrån gjorde ju ingenting för oss och gav oss inte information om nånting överhuvudtaget så vi visste ju inte ens vad det fanns att välja på när vi gjorde våra val plus att vi var förkrossade och lämnade ensamma i chocktillstånd. Å sen med en kurator på det som skulle sluta veckan efter o som sen inte ens lämnade över oss till den nya så vi blev egentligen bara helt lämnade åt vårat öde o sen ingen mer kontakt efter det.


Å med en begravningsbyrå som inte hade svar på en enda fråga som jag ställde o som aldrig verkade ha haft ett barn att begrava någonsin och där den vi fick som skulle ta hand om våran son också slutade mitt i allt så vi och Thor glömdes bort och fick inte information som vi skulle ha förräns först när dom hade kommit på att dom glömt bort oss och sen då inte ens en ursäkt och inte ens så beklaga dom sorgen heller.


Så det känns väldigt tråkigt att den biten blev såhär o att folk behandlade oss såhär, såna yrkesmänniskor som är tänkt ska finnas där och vara ett stöd i allt det svåra.


Men jag tycker det e fint det jag gjorde för Thor i trädgården. Längtar till sommaren då ska jag plantera lite fina blommor där med. Får se vad det blir för några blommor som han ska få. Det här är ju det enda sättet jag kan ta hand om honom på. Tända ljus klappa stenar plantera blommor och när han fyller år äta tårta o fästa ballonger vid hans minnesplats. Det e det närmsta jag kan komma min son nu. Det var ju inte såhär det skulle bli att bli mamma

Av linnluvlee - 21 december 2018 10:06

Eftersom sorg är så tabu (tyvärr) och det är en väldigt svår situation att vara i både för den som drabbas och för den som är anhörig så tänkte jag att jag skulle skriva ihop lite råd till dom som är anhöriga till någon förälder som har förlorat sitt barn.

För eftersom det är cirka 500 bebisar som dör i nära anslutning till förlossningen, under förlossningen och även en del bebisar som dör innan sin ettårsdag, och barn även dör i cancer, hjärtfel o andra sjukdomar, olyckor och självmord medmera varje år, så är det ganska troligt att man någon gång under sitt liv har en familjemedlem, en vän, en granne, en kollega eller ytlig bekant som faktiskt drabbas av detta ofattbara och fruktansvärda att mista sitt barn

Å det är en svår situation att hamna i som anhörig, det är lätt att man inte vet vad man ska säga, lätt att det man tänker när man menar väl kommer ut ur munnen på fel sätt så man istället sårar den som har förlorat sitt barn ännu mer.


Så här kommer lite råd ifrån en mamma vars bebis inte fick leva


Låtsas inte som att det regnar

Om ni inte vet vad ni ska säga, säg då just precis det "jag vet inte vad jag ska säga" eller "jag är ledsen för det som hänt er" det värsta som ni kan göra är att låta bli att säga nånting alls eller att låtsas som att det regnar. Total tystnad och nonchalans sårar mer så bättre då att nämna det kort och säga rätt ut att ni inte vet hur ni ska bete er eller vad ni ska säga. För det förstår vi, det skulle inte vi veta heller om det hade varit det omvända


Våga prata om barnet

Var aldrig rädda för att nämna barnet (oavsett om det är en bebis, en tonåring eller en tioåring som har gått bort) Föräldrarna blir oftast glada att ni minns barnet eller är nyfikna ifall det var en bebis som dog innan livet hann starta. För oss kommer barnet alltid att ha funnits och vi bär med oss barnet inombords varje dag så vi blir bara glada om vi får prata om vårt barn. Och vill vi det inte så kommer ni att få veta det. Så var inte rädda för att säga något om barnet som ni minns eller typ "det här hade **** gillat" eller fråga föräldrar som har förlorat sin bebis vilket namn de valt eller hur lång bebisen var eller så.


Hör av er ofta

Visa att ni finns där (om ni gör det) hör av er för som förälder så är man så förkrossad den första tiden så man klarar inte av att ta tag i saker, inte ens enkla saker som att ringa en vän eller laga mat. Så NI måste vara den som tar initiativet den första tiden, så ring, smsa, mejla, åk dit och knacka på med jämna mellanrum. Sånt är otroligt viktigt och uppskattas enormt mycket.


Våra vänner var väldigt bra som planerade upp massa saker som dom drog med oss på, middagar, båttur, roadtrip och grillkvällar och sånt, så vi fick komma ut och göra roliga saker. Så var inte rädda för att föreslå att ni ska ut och hitta på nånting, orkar föräldrarna inte så kommer dom säga nej

Märker ni att föräldrarna inte orkar och inte vill göra nånting, inte verkar göra klara av nånting så åk dit åk hem till dom och laga en god middag så dom iallafall äter. För en del blir helt apatiska i sorgen och handlingsförlamade och klarar inte ens av såna saker, man blir så ledsen så att man glömmer bort att äta eller orkar inte laga mat. Jag blev blir sån till exempel. Så såna saker är väldigt uppskattade. Köp en pizza och åk dit med eller vad som helst.


Hjälp till med praktiska saker

Erbjud er gärna att följa med som stöd till begravningsbyrå eller att hjälpa till med såna praktiska saker. Det var väldigt jobbigt eller snarare oerhört jobbigt att helt sakna stöd som vi gjorde när vi skulle ta tag i alla saker kring begravning, myndigheter, försäkringar medmera. Så hjälp gärna till och följ med så slipper det bli så fel som det blev för oss när vi valde begravningsbyrå för som förälder är man så förkrossad så man bryter ihop under telefonsamtalet. Som utomstående/anhörig har man iallafall lättare att hålla ett samtal utan att vara helt i chock och att tårarna sprutar åt alla håll. Så är bra att vara stöd här så föräldern inte missar någonting, för man har inte koll på vad som händer eller vad man ska ta tag i och göra och så måste man göra allt samtidigt som man precis har förlorat sitt barn och fortfarande är i chocktillstånd.


Det tar tid innan sorgen läker

Så tro inte att det bara är dom första veckorna efter att barnet dog som föräldern sörjer eller mår dåligt. Sorg är en process, en helt naturlig och viktig reaktion på ett trauma som det är att förlora sitt barn. Sorgen är olika för alla människor och tar olika lång tid för olika människor att lära sig hantera och leva med. Så gör inte misstaget att finnas där dom första veckorna och sen helt gå upp i rök och inte ge ett livstecken ifrån er och sen höra av er igen ett halvår senare och tro att allt är bra, utan hör av er lite med jämna mellanrum istället så vi inte känner oss bortglömda för återigen en del människor som förlorat sitt barn mår lika dåligt efter fem månader som veckan efter att deras barn dog, en del mår sämre efter fem månader och en del mår bättre då, så försvinn inte när det gått en tid utan fortsätt ring smsa och styra upp saker lite då och då även när det har gått en tid för det hjälper jättemycket! Sorgen går också i vågor, så vissa dagar kan man va som helt vanligt medans vissa dagar är man helt knäckt så ha förståelse för det och att det är jobbigt även lång tid efter.


Upplys om stöd som finns att få och hjälp till kontakt

Stöd föräldrarna till att ta kontakt med Spädbarnsfonden, VSFB, Febe eller någon annan stödgrupp för andra som har varit med om samma sak eller liknande eller till att ta kontakt med Kyrkan, kurator eller psykolog om ni märker att de skulle behöva det för som förälder orkar man inte själv.

Sen så funkar det inte heller för alla att gå till någon att prata, vi alla är olika så för en del fungerar det bättre att skriva, göra musik, måla, träna av sig sorgen eller meditera eller något annat. Så upplys om det för det är inte meningen att de föräldrar som sörjer ska dra med sig er ner till botten. Man måste hitta sitt sätt att sörja på och hantera den och vilket sätt det e är olika för alla så man måste prova sig fram så som anhörig kan man pusha och föreslå saker som kan hjälpa men tjata inte! Förstå att det tar tid och kan ta månader innan föräldern får tummen ur.


Prata om barn inte missfall

Jämför inte att förlora sitt barn vid en förlossning eller när barnet dör i magen sent i graviditeten med missfall för det är inte samma sak och det sårar föräldrarna massor att barnet inte räknas eller ses som ett barn för att för varje förälder som förlorar sitt barn såhär så är det ett barn. Så respektera det och visa respekt och förståelse för barnet de sörjer och prata om barnet som ett barn och inte ett missfall. Och jämför absolut inte med tidiga missfall för det är verkligen inte samma sak. Å även om ni inte ser det så gör det för föräldrarnas skull för det hjälper massor. Att deras barn blir bekräftat och ses som ett barn.

Säg inte att det barn som dog i magen under graviditeten bara var ett foster eller missfall för det var ett barn. Och säg absolut inte så om det var en fullgången graviditet. För varje sörjande förälder som finns så var det ett barn oavsett graviditetsvecka och enligt WHO så är det ett barn från vecka 22. Men även om det är en sörjande förälder som förlorat sitt barn i vecka 16 så är det ett barn för de föräldrarna och respektera då deras sorg!

Har man gått igenom en vanlig förlossning eller kejsarsnitt så har man fött ett barn inte ett missfall! Inse att det var ett barn!


Berätta när ni minns barnets dagar 

Kommer ni ihåg vilken dag barnets födelsedag är eller när barnet dog så var inte rädda för att berätta det för föräldrarna för dom blir glada att någon annan minns deras barn. Som förälder glömmer man inte barnet och vill inte heller att det glöms bort. Så kommer ni ihåg dagen berätta det!

Eller om ni kommer ihåg något annat med barnet när ni sitter och fikar eller vad som helst säg det.

Glöm inte heller att vi alla är individer och reagerar olika på sorg så att det som funkar bra för en sörjande förälder gör det kanske inte för den andra.


Förstå att sorg tar tid

Låt det ta tid och ha förståelse för att det gör det. Sorgen går också i vågor så den första tiden, första månaderna eller kanske året åren går upp och ner som en bergodalbana. Det är inte alltid som man är djupt nere men bara för att man verkat börja må bättre så kan man även sjunka djupt igen och kommer göra det tills man har hittat sitt sätt att leva med sorgen över sitt barn.


Förminska inte sorgen

Förminska inte sorgen. Känner de sorg så är det så! För er utomstående kanske det verkar konstigt att man sörjer ett barn som dog under graviditeten men det gör man för att man sörjer det barn som inte fick chansen att leva och allt det i livet som skulle ha blivit om bara barnet hade levt och man sörjer det barn man har känt och haft i sin kropp under så lång tid. Det är inte samma slags sorg som när man förlorar ett barn som har levt. Sorgen är annorlunda eftersom man inte har minnen på samma sätt av sitt barn, men det är fortfarande en stor sorg och förlust och man kan fortfarande känna lika stor sorg men den är annorlunda. Att förlora sitt barn är fruktansvärt oavsett när och hur det sker. Oavsett ålder på barnet. Det är bara annorlunda. Och vi alla känner och reagerar olika men förminska ingen förälders sorg.


Ge inte föräldern skuldkänslor

Säg inte att det var förälderns fel eller att det berodde på något de gjort. Det är onödigt och sårar bara mer och det finns ingen anledning att göra så föräldern mår ännu sämre och i de flesta fall så kunde föräldern inte göra något annorlunda.

Säg inte att det var meningen eller att det var bäst det som hände. Det finns ingen mening med att ett barn dör och det som är bäst är att barn får leva och hinna bli vuxna. Inget annat.


Vill ni göra något fint till minne 

Vill ni ge föräldrarna som mist sitt barn något (absolut inte nödvändigt men en fin sak att göra) så funkar alla former av minnessaker, graverade smycken med barnets namn, minnestavla med längd och vikt och datum, gravera ljuslyktor, nyckelring med barnets foto eller namn, nallar, kort, tavla, minnesbok att skriva i, blomma, ängel, klipp ihop en film om ni har rörliga bilder på barnet ifall det var ett äldre barn som dog, gör en spellsita på spotify med barnets favoritlåtar eller en gåva till en minnesfond tex barncancerfonden eller spädbarnsfonden beroende på vad barnet dog av. Allt sånt som väcker minnen eller kan bli något speciellt som gör att man tänker på barnet eller nåt speciellt som just det barnet tyckte extra mycket om.


Sätt ingen press 

Pressa inte och stressa inte. Sorgen tar tid och det tar tid att fungera normalt igen och det tar tid innan man ser glädje igen men det kommer man att göra tids nog men ha förståelse för att det tar tid och ha tålamod. Det måste få ta tid.


Tänk på vad ni säger

Förstå att man är otroligt känslig när man har förlorat sitt barn. Tänk på hur ni säger det ni vill ha sagt före ni öppnar munnen. För en sörjande förälder kan en liten äppelkärna bli ett äpple som är lika stort som Globen. Så tänk efter lite före vad ni säger innan det hoppar grodor ur munnen för man e så himla känslig.


Vi kommer alltid ha ett barn för lite förstå det

Förstå att vi alltid kommer att ha ett barn för lite på jorden. Det spelar ingen roll om vi så får arton ungar sen inget barn kan ersätta det barn vi förlorat och de barn som dött är lika mycket vårt barn som dom barn vi eventuellt har som lever. Så låstas inte som att det barnet som dog inte har funnits för det finns för oss som är föräldrar och kommer alltid fattas och saknas.


Säg inte det här 

Säg inte att det är sånt som händer eller att är det meningen så går det bra och hela vägen. Eller att det bara är att försöka igen. Det är så onödigt att säga så och såra och hälla hela saltkaret i det öppna sår som en mamma och pappa har efter att ha förlorat sitt efterlängtade barn.

Säg inte heller att tiden läker alla sår för det gör den inte, det blir lättare med tiden ja men såren och ärren de ger finns alltid kvar. Det e ungefär som om man får en stroke man kan läka med tiden ifrån den men sviterna efter den finns kvar och gör sig påminda ibland.

Det räcker med att finnas där och lyssna. Man behöver inte alltid säga något men visa att man finns och att man lyssnar om man behöver prata.




Det var dom råden som jag kom på nu och berättar dom för att det är så otroligt viktigt hur man blir bemött av omgivningen när man har förlorat sitt barn och tänker att det kan hjälpa flera för det är inte lätt att veta hur man ska agera när man ställs inför det här att någon man känner just har förlorat sitt barn.

Presentation

Fråga mig

37 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17 18
19
20 21 22 23
24
25 26
27
28
29
30
31
<<< December 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ linnluvlee med Blogkeen
Följ linnluvlee med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se