Alla inlägg under juli 2019

Av linnluvlee - Onsdag 31 juli 12:32

Igårmorse vaknade jag tidigt, redan halv tre slog jag upp ögonen, försökte somna om men det gick inte så vid kvart i fyra gick jag upp när mannen endå skulle iväg. Blev en tidig morgon med färskpressad apelsinjuice o mycket tankar. Dom resulterade i två nya låttexter till Thor. Tänk att jag blev klar med båda, bortsett från den ena refrängen som jag skrev nu, men annars skrev jag båda på mindre en tjugo minuter. Så fem över halv fem igårmorse var dom båda skrivna.


Imorn har det ju gått ett år sedan vi förlorade vårt barn. Under det här första året som gått har Thor fått tio låtar, en vaggvisa o en dikt. Ska sitta o klistra in dom tre nyaste i hans minnesbok nu strax, tänkte bara lägga upp dom här först.


Lustigt att jag vaknade halv tre igårnatt, tittade nämligen tillbaka i bloggen på vad jag skrev idag förra året o jag vaknade typ lika tidigt då av åskovädret som var då o kunde sen inte somna om, så jag tror att jag kanske vaknade lika tidigt igårmorse för att jag mindes förra årets natt i sömnen. Jag tänker ju av förklarliga skäl massor nu dom här dagarna på thors sista timmar i min mage. Saknar honom så <3


My angel in the sky

I don't know how

But I just know

you're an angel now

up there in the sky

looking after me that is why we had to say goodbye


I wonder what it is like

up there in the clouds

in heaven

were you are now

I think

that is what you say

I believe

you are there

it gives me peace

knowing you can see me

everyday


I don't know how

But I just know

you're an angel now

up there in the sky

looking after me that is why we had to say goodbye


I hope you've made a lot of friends

and have someone taking care of you

I hope you have

every toys we can make

and a big tasty birthday cake

with a lot of candles

and colorful ballons

I hope you know that we misses you

we have so many wounds


I don't know how

But I just know

you're an angel now

up there in the sky

looking after me that is why we had to say goodbye


I know you're my guardian angel now

I don't know how

but I know that you're the one

that saved me that night

before christmas

you're my little angel

the greatest one in heaven

I love you forever

I hope we one day will be togehter

 

I don't know how

But I just know

you're an angel now

up there in the sky

looking after me that is why we had to say goodbye



Vad ska jag göra

Vad ska jag göra

så att det känns som

livet har en glädjefull

mening igen

vad ska jag göra

så att det känns som

det e härligt vakna upp igen


Det gör så ont i mig

varje vaken minut

att du e borta

jag saknar dig för evigt

tills allting får ett slut


Varför varför hände det här mig

efter allt jag vart igenom

kunde vi inte ha fått behålla dig

här i livet

så att allting hade varit bra

levt som alla andra

å tagit dig för givet


vad ska jag göra

så att det känns kul att vakna upp igen

vad ska jag göra

så att det känns härligt

somna o börja om en ny dag igen


För allting känns så skit

jag saknar dig

det har gått ett år

men jag saknar ändå bit för bit

av mig själv

jag vet jag blir aldrig riktigt

hel utan dig


du var min lycka

barndomsdröm som äntligen skulle bli sann

men du togs ifrån mig

å jag kände hur mitt hjärta o min själ brann

jag försöker leva ändå

men jag saknar dig otroligt mycket

det har folk så svårt att förstå


Vad ska jag göra

så att det känns som

livet har en glädjefull

mening igen

vad ska jag göra

så att det känns som

det e härligt vakna upp igen



ANNONS
Av linnluvlee - Tisdag 30 juli 16:02

Får fortsätta skriva på det förra inlägget i ett nytt istället för blev nåt knas med min iPhone så gick inte fortsättta skriva på rätt ställe i texten utan den ville hoppa o klämma in orden på helt fel plats istället. Inte ett direkt fan av touch egentligen för det e ofta displayerna inte reagerar på mina fingrar. Har jämt det problemet när vi ska käka inne på max haha, får alltid stå å banka i hundra år på maskinen å den fattar endå inte vad jag vill så slutar oftast med att mannen för trycka på maten åt mig för den tar liksom inte mina fingrar, har för babylena händer eller nåt för man glider typ på mina fingertoppar. 


Menmen var inte det jag skulle skriva. Idag o så en dag till så e det Thors ettårsdag i himlen. Så inte konstigt jag känner mig sjukt deprimerad o har svårt få nånting gjort, e ju så ledsen o sorgsen inom mig så klarar liksom inte av vanliga saker för det känns inte viktigt när jag mår såhär. Så lite jobbigt bara att vi reagerar så helt olika på förlusten av vårt barn så vi inte alltid riktigt förstår varandra. Jag blir ledsen o handlingsförlamad o apatisk o bryr mig inte om nåt medan maken dränker sig i saker att göra å blir irriterad för att jag inte gör så också för att jag liksom inte fungerar riktigt mär jag mår som sämst. Det e så olika det där hur man reagerar när man drabbas av sorg. Inget e rätt eller fel det e bara olika sätt vi hittar att hantera det liksom o ibland så krockar det. Det gör det inte enklare direkt. 


För mig e det oerhört viktigt att uppmärksamma Thor på hans ettårsdag å åka till kyrkogården o så å för en del änglaföräldrar då e det vad som känns bäst. För mig skulle det kännas så fel i hjärtat å göra fysiskt ont i hela min själ o i mitt hjärta att inte göra detta. Det känns så fel som det kan bli så jag känner att jag måste för det e det som känns rätt i hjärtat o det jag vill göra för Thor kommer alltid vara min son även om han inte fick leva tillsammans med oss, sin mamma o pappa. Men för andra änglaföräldrar så e det helt knasigt att ”fira” sitt döda barn o en del vill inte alls besöka kyrkogården. Å det e ju också helt okej, men ibland e det så jobbigt att vi har så olika syn på hur vi ska förhålla oss till vår döde son. 

Jag använder ordet fira när jag skriver o pratar om Thors födelsedag årsdag dödesdag men det e ju liksom inte ett happy birthday firande jag tänker mig eller planerar utan en slags minnesdag minnesstund minnesceremoni för att det e hans dag. Å att det blir en tårta eller tårta vi ska baka en sockerkaka e ju mest för att vi ska ha nånting att tröstäta. 

Men det e lite jobbigt ibland att vi tänker så olika för jag känner mig som en värdelös mamma som överger mitt barn om jag inte åker till kyrkogården å om jag inte tänder ljusen för Thor o inte gör nånting för honom på hans datum. Det känns så fel i hjärtat att låta bli men så rätt i hjärtat att göra allt detta därför så gör jag det, för att det e det jag kan göra för min son nu å för att det känns bra som mamma. 


Så det e klart att jag blir deppig nu såhär dom sista datumen som Thor levde i min mage o jag minns hur han sparkade o när han låg på mitt bröst när han hade tagit sitt sista andetag. Det e klart att det känns. Så jobbigt bara när jag bara vill vara hemma o inte göra ett dugg å så säger maken att vi ska åka bort ikväll. Har jag ju verkligen ingen lust med, men det e tydligen hans systers födelsedag idag så det e bara dra på smilbanden o åka dit. Jag som ville va hemma. 

ANNONS
Av linnluvlee - Tisdag 30 juli 15:39

    

Igår var det ett år sedan vi köpte den här mysiga vagnen. Så nu har den stått här i lite mer än ett år o väntat på sin bebis. Hur gosig ser den inte ut att bli för bebisen i vinter? :)

Vi får väl se om det e en pojke vi väntar den här gången också eller om jag får ta o byta ut vagnhänget mot ett i rosa. Längtar så otroligt mycket till jag får gå ut o promenera med den här alltså! Vill ha vinter o bebis här redan fast inte nu såhär tidigt utan snabbspola fram oss ett halvår ungefär :) Hoppas verkligen att vi får lyckan att få en levande bebis med oss hem denna graviditeten. 


Drömde i söndags natt att jag var på jula o skulle köpa hjul till barnvagnen vita med svarta däck men dom ville bara sälja mig två hjul ? O så det skummaste av allt var att dom förvarade hjulen inne i ett kylrum på lagret också haha. Sen igår när jag gick in i barnrummet så insåg jag att det var hjulen o vagnskorgen på våran vagn jag hade drömt om. 


Längtar så mycket efter den här bebisen. Vi skulle ju ha haft en bebis här hos oss i ett år eller iallafall sen i julas så längtan e ju betydligt längre och större o mer än för vanliga gravida. Hungrig e jag jämt också nu. Bebis vill ha mat o den här mamman gör sitt bästa för att äta hela tiden magen kurrar o därimellan men det e ju så svårt komma på vad man ska äta hela tiden. Å denna graviditeten har jag inga cravings heller o så har jag noll matfantasi o inte så stor matlust heller. 


Känner mig så deprimerad men det e ju inte så konstigt att jag mår så nu dagarna innan årsdagen. Har noll lust att göra saker o svårt att ta tag i saker. Vill bara att tiden ska gå. Igår orkade jag inte ens fixa middag till maken så han tycker jag e sämst hemmafru justnu :/ tänkte jag skulle vara duktig idag då istället så har förberett middagen redan imorse o skulle skura golven här hemma men hittade inte skurhinkarna bara tillbehören. Visade sig maken har använt dom i garaget till möjligtvis olja bensin ogräsättika eller nåt annat man helst inte vill skura golven med inne å en hink var dessutom full i jord o skräp så blev inget skurande idag för tänker åka köpa nya hinkar. Det lär vi ju endå behöva när vi har ett litet barn sen o ifall jag fortsätter o spy o så så lika bra fixa ett par rena, kan han ha dom där där ute. Dock e jag för lat o för deprimerad för att åka köpa dom idag så ska fixa det imorn. 



Av linnluvlee - Måndag 29 juli 05:41

 

Godmorgon bloggen. Kallt o svalt idag o vakna äntligen. Känner saknaden över min son så enormt nu när det bara e dagar tills han skulle ha fyllt ett. Idag för ett år sedan var då jag började känna honom extra mycket i magen, det var idag förra året som vi köpte vagnen som han skulle få ligga nerbäddad i i vintern som var. Det gör så fruktansvärt ont i mig att det inte blev så. 


Att han inte fick leva. Å sen igår har jag börjat känna av hur saker flyttar på sig o hur det känns när livmodern växer o allt såntdär. Det gör mig rädd för det var ungefär så det kändes den sista dagen som Thor var i livet innan förlossningen startade som slutade med att han fastnade och dog. Å häromdan dog en annan bebis född i samma vecka som Thor det gör mig så ledsen. 


Den här sommaren skulle bli den första med mitt lilla barn. Så blev det inte. Det går liksom inte att njuta av sommaren och livet när sorgen o saknaden e så stor. Vill bara att sommaren ska vara över. Vill bara ha vinter nu. Jag hoppas väl nånstans inom mig att den här vintern ska bli lättare, att det kanske äntligen går då att kunna njuta av allt det underbara, av snön, julpyntet, pepparkakorna o allt som hör till o alla mysiga höstkvällar. Den förra hösten gick det ju inte alls, då satt man ju bara o grät jämt. Jag vet ju att tiden e det enda som kan rädda en förälder som har mist sitt barn. Sorgen o saknaden går ju aldrig över men det blir lättare ju mer tid som går. Därför vill jag bara att tiden går. Vill inte vara i detta nuet vill bara vrida fram tiden till vi har barnet i magen hos oss. Kanske kan man då börja njuta av livet igen o känna att det e värt att leva. Försöker vara glad och så av den här graviditeten men jag vågar inte bli för glad vågar inte tro för mycket. Jag var så lycklig med Thor i magen å så dog han. Efter sju års ofrivillig barnlöshet så dog vårt barn på förlossningen. Jag kan inte föreställa oss få ett levande barn hos oss att ta hand om. Det vågar jag inte. Inte efter att vi förlorade Thor. Förstår inte hur alla gravida kan vara så glada o ta för givet att allt ska gå bra. 


Varje dag vill jag ta den där vagnen och gå ut och gå. Men jag gör det inte. Just för att vi har grannar, hade vi bott ödsligt hade jag promenerat med den men i ett samhälle så går det inte just för att folk som inte har förlorat ett barn förstår inte hur det e. Dom tar sina för givet o tycker man ska ha glömt sitt barn nu helst redan efter begravningen som sker alldeles för fort. Det finns ingen förståelse o inget stöd för oss som har mist våra små i samhället. Man möts bara av kyla o nonchalans o som att det där har väl gått över nu. Men det går aldrig över när man har förlorat ett barn. Man lär sig bara bära sorgen o såren inom sig för att det inte finns någon förståelse o lär sig att leva utan en bit av sig själv som för alltid kommer vara borta. 



Av linnluvlee - Söndag 28 juli 14:02

Varmt o riktig sommar idag också, blå himmel o strålande sol så dom flesta svenskar tycker nog att det är helt underbart nu medan jag mest vill att värmen ska vara över nu. Har aldrig riktigt gillat sommaren, tycker bättre om dom andra årstiderna men iår slår nog min motvilja mot sommaren allt. Jag har liksom inte ens lust att göra nånting, hitta på nånting, vill bara ligga hemma o vänta på att det blir höst.


Känner mig skittråkig o jag lider av tristess men denna värmen o illamåendet o gravidtröttheten  gör mig bara så seg att lusten att anstränga sig nåt liksom helt försvinner. Man får liksom ingen energi på sommaren. Tror inte det e många som håller med mig för fick noll träffar på google när jag försökte hitta nån likasinnad att läsa om.


Har typ läst allting intressant som jag kommer på som finns att läsa nu den här sommaren o alla bloggar o insta o allt så har inget kvar att läsa. Nu har vi visseligen 28 grader i havet här ute men då e det fullt av alger nu så ska inte bada där. Blir åksjuk av att åka bil o sjösjuk ute på havet den här sommaren. Å jag har aldrig varit typen som älskat att sola, tycker det är dötrist antagligen kanske för att jag inte ens tillhör den lyckligt lottade skaran som faktikst blir bruna, istället blir man tomatfärgad o sen likblek igen inte sådär fint brun som alla e. Så jag verkligen vill ha höst och snö och vinter nu! Längtar massor till det blir mörkt och mysigt på kvällarna, till man ser alla solcellslamporna lysa i trädgården, till det snöar, till koppar med varm choklad i soffan med en filt o framförallt till jag är mycket längre fram i graviditeten o har fått passera oktober. Det längtar jag till, bara tre månader kvar till det ju.


Idag går jag runt i bikini hemma för det e så himla hett, känner mig inte så snygg när magen e gul och blå och lila av alla blåmärken jag får av sprutorna. Jag som vill kunna ta fina gravidbilder på magen när jag är långt gången sen så lär magen se ut som svenska flaggan. Får kanske ta o lära mig photoshop.


Längtar så till det här! Så himla mysigt!


     


Av linnluvlee - Lördag 27 juli 13:28

Hejhej på er! Vet man inte ska klaga på värmen när den äntligen kommit till norrland o sverige men alltså att vara illamående och gravid när det är trettio grader varmt eller mer o vinden står stilla e inte kul. Igår var det hemskt! 


Mådde så illa så fick knappt i mig nån mat igår för varje gång jag försökte äta någonting eller dricka så mådde jag bara mer illa. Å värmen var typ olidlig. Hade varit vaken halva natten för jag spydde så o sen när mannen vaknade så skulle vi sätta oss i en överhettad bastuvarm bil för jag hade lovat honom o köra han till svärmor så han kunde hämta sin motorcykel. Jag har inte direkt någon bra AC i min bil heller så man eller jag märkte ju knappt att den var igång alls. Det känns mer på passagerarsidan än förarsidan men bra är den inte så vevade ner rutorna. Så halva bilresan ner till nordingrå bestod av att jag vevade ner rutan och försökte förklara för mannen att jag var tvungen ha den nere för att inte svimma av värmeslag eller spy medan han frenetiskt vevade upp rutorna. Inte den mest harmoniska bilturen.


Fram kom vi iallafall o därefter åkte jag till affären för att köpa en isglass o svalka mig med men hela nordingrå var ju därinne så gav upp när jag inte hittade nån parkering o körde vidare. Stannade bilen på en fin rastplats dom har så jag iallafall skulle kunna dricka bara för o upptäcka att det krälade omkring insekter i min mugg. Körde vidare till kyrkogården o hälsade på Thor, tittade till nallen o tände ljus o så. Blir så varm i hjärtat o glad när jag ser att anhöriga till andra som finns i minneslunden sätter sina blommor nära Thors nalle. Då känns det som han inte e så ensam där o att dom alla som finns där i lunden tar hand om varandra.


   

Rosorna från i söndags var borta men dom har förmodligen vissnat i värmen så skönt dom håller efter så det är fint där!


Efter kyrkogården så skulle jag tanka men macken jag stannade vid gjorde mig förvirrad med sina konstiga märkningar på pumparna så kunde inte förstå vilken av dom som var bensin trodde allt var etanol när allt började med ett E så körde därifrån igen till Ullånger istället o då börjar massa lampor lysa i bilen antagligen på grund av värmen så mitt i allt ringde maken o undrade om jag kunde komma tillbaks o hämta honom för motorcykeln ville inte starta. Stannade i Ullånger o köpte fika o massa dricka o päron som jag försökte få i mig. Skulle ta min medicin också så självklart så tappa jag tabletten på det smutsiga golvet i bilen. Höll på att dö av värmen i bilen och när det inte gick att hitta skugga nånstans så körde iallafall tillbaka till nordingrå o stannade här en stund o fikade.


 

Så fint det är där!


Kom iallafall fram till gården o hämtade maken som fick köra vägen hem. Lite mer harmonisk biltur hem men jag satt hela bilresan o trodde jag skulle spy, tur jag inte gjorde det för såg att det var hål i botten på påsen jag hade i knät. Hem kom vi iallafall o somnade ganska tidigt. Så sjukt jobbig dag igår! Å när jag måste ha på mig tjocka varma knästrumpor i denna värmen också.


Sov tack o lov gott några timmar inatt iallafall innan jag vaknade vid fyra imorse av att jag drömde en mardröm om en gammal kompis. Förstår inte varför jag måste drömma om massa gammalt folk hela tiden som jag inte sett på en tio femton år o inte ens tänker på men endå så poppar dom upp ibland som gubben ur lådan när jag sover. Sjukt störande när man bara vill glömma. Så gick upp fyra imorse o drack massa o försökte få i mig lite frukt o mackor. Så svårt o äta i den här värmen o när jag mår så illa. Försöker dricka massor men det e svårt.


Håller mig iallafall inomhus idag då det är svalare inne än ute. Tänker inte utsätta mig för hettan idag också, var nog jobbigt igår. Längtan till svalare dagar och till hösten och vintern e stor!

Sitter o väntar på min mat nu, ska försöka få i mig nåra minibakade potatisar med lite gurka tomat o rödlök smält smör o kryddor, var de närmaste en bakad potatisröra jag kunde komma med det som finns hemma. Igår fick jag bara i mig frukt, ett par mackor, några liter dricka o så en chokladkaka o  surgodisar så jag hoppas jag får i mig mer mat idag.


Hoppas det e gott med bakade potatisar för isånafall ska jag handla hem grejer till nåra olika röror. E lättare äta sommarmat o mycket grönsaker o sallader o röror o så när det e så varmt på sommaren ju. 

Av linnluvlee - Torsdag 25 juli 17:07

 


Nu har vi varit o kollat på Thors syskon som växer i magen! Lättad o glad mamma här som vart lite orolig för barnet efter jag fått infektion igen men allt såg bra ut o bebisen rörde sig o växer som den ska :) så nu känns det lugnare o jag kan slappna av ett tag. 


Idag insåg jag nu så e det två månader sen vi gifte oss. Ingen av oss har ens tänkt på det idag, så romantiska e vi. Idag har jag mest tänkt att jag skulle vilja skicka mannen på en ”hur det e o va gravid” kurs för blivande pappor ifall det hade funnits en sån. Känns som det skulle behövas när jag inte alltid känner mig så förstådd här hemma. Men ja det går ju upp o ner o män kan ju omöjligt veta hur det e o bära på ett barn o ha all oro o allt ansvar o när det e ens kropp som allt ska funka i o alla gravidhormonerna på det. Det kan dom ju inte men lite försök att förstå mig hade ju varit skönt. 


Bakade nyss en god kladdkaka att äta. Mannen ville inte ha. Å inte ville han ha min köttgryta heller så tillslut så frågade jag om han ville ha en glassburgare då eftersom han mest äter glass o hamburgare nu men näe det var tydligen inte heller bra. En hamburgare med en kula glass på hade väl varit gott? :D Saknar att sitta vid bordet tillsammans mittemot varandra o äta samma saker. Hände ju ioförsig häromdan när vi åt grillat o potatisgratäng men e ju mycket roligare o äta middag tillsammans varje dag men den tiden e vi visst förbi. Eller så är det bara nu när jag är gravid som det blir att vi vill äta olika saker. Imorn kanske vi får till en fredagsmiddag tillsammans. Ute i solen på altan. 


Av linnluvlee - Onsdag 24 juli 21:32

Nu e det bara en vecka kvar till Thor skulle ha fyllt ett år, på torsdag nästa vecka den 1e har det gått ett år sen vi förlorade vår son ;( det sägs att det första året e värst o att det sen därefter lättar med sorgen även om man föralltid kommer bära med sig förlusten av sitt älskade barn. 

Det har blivit lättare o leva utan min saknade bebis men det e inte lätt. Dom första nio månaderna var värst dom var ett rent helvete fulla av tårar o vakna nätter o bilturer utan mål. Det blev egentligen inte lättare förräns jag blev gravid igen det var då vändpunkten kom o det började kännas som att man lever igen o inte bara e levande död eller ett ledset skal. Det e fortfarande inte lätt men ja det blir lättare. Å det e bara tack vare att Thor har ett syskon i min mage. Så nu måste bara det här gå bra annars faller jag rakt ner under botten igen direkt. Det vet jag. Att förlora ett barn det e det finns inte ord för hur det känns. Orden räcker ju inte till. 


Idag satt jag på bryggan o sjöng låtarna jag har skrivit till Thor medan jag tittade upp mot himlen o väntade på att mannen skulle tanka klart båten. Ikväll lyssnar jag på tears in heaven o låten dom spelade på förlossningen efter Thor hade dött. I don’t wanna miss a thing


Tänk att det bara är dagar kvar nu till årsdagen. Till Thors första födelsedag utan honom till årsdagen för hans dödsdag. Gråter när jag skriver det här. Saknar min bebis så mycket varje dag varje minut. Tänker på när han låg på mitt bröst efter förlossningen o på förlossningen allting som hände då. Alla känslor alla besked alla frågor all information all chocken. Hur ledsna vi var när vi stannade på godisaffären efteråt vi hade fått bli utskrivna o köpte en hel hink med godis den största dom hade o hur vi levt på godis o kakor o glass under hela dom två första månaderna. Vi åt säkert tio kilo godis var då. Alla bilder vi tog då visar sorgen i våra ögon. Hur tomt förjävligt o fel allt kändes efteråt. Hur många gånger jag har brutit ihop på jobben å bara velat skrika rakt ut att mitt barn har dött å ni tvingar mig o vara här nu. Alla besök till kyrkogården utan någon som följt med. 


Jag har levt ett jobbigt liv o varit med om mycket, fått fajtas med livet många gånger men det här har varit det värsta året i mitt liv. Å jag har många gånger tänkt att hur mycket ska en o samma människa behöva utstå under sitt liv. Det e inte många glada minnen o glada dagar jag bär med mig ifrån dom tolv senaste månaderna. Det e väl bröllopet o en o annan dag med våra vänner typ. Å med familjen. Men det e mest tårar o saknad jag kommer minnas från det här gångna året. Å hur det var o hålla min bebis o föda honom o förlossningen o hur nya begravningsbyrån klantade till allt. Det e det jag kommer minnas. 


Bloggen har hjälpt mig massor, skriva av sig när man behöver o alla känslor o tankar o sorgen kommer över en. Just nu e jag mest rädd att jag ska glömma bort köpa nonstop till Thors tårta. Skulle kännas som en katastrof, vill göra dagen till ett fint minne för vår ängel. Det e vad som känns rätt i hjärtat o göra. Uppmärksamma hans dag datum o inkludera han i familjen även fastän han aldrig får chansen att växa upp med oss. En dag ska vi hitta honom igen i himlen o ta hand om honom. 


Som jag skrev i min låt 


someday we Will find you

someday we Will guide you

one day we Will come home to you

and do everything for you 


till min älskade son, min skyddsängel 💙🕯🧸🎈 

Presentation

Fråga mig

37 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6 7
8
9 10 11 12 13
14
15 16
17
18
19 20
21
22 23 24 25
26
27 28
29 30 31
<<< Juli 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ linnluvlee med Blogkeen
Följ linnluvlee med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se