Alla inlägg under januari 2020

Av linnluvlee - 31 januari 2020 21:55

 


Godkväll på er! Har världens hemlängtan å det känns som vi aldrig kommer bli utsläppta härifrån sjukhuset. Vår bebis var lite större än vi hade väntat oss så vi fick en chock när han kom ut. Han väger hela 4270 gram och är 53cm så vi har funderat lite hur han kunde bli så stor när varken jag eller hans pappa eller våra släkter e stora å jag inte hade nån graviddiabetes eller gick upp så mycket i vikt. Vägde 61 vid början av graviditeten när jag hade proppen i benet men gick sen ner till 53 å slutade sen på 66 hur han kunde bli så stor vet vi inte. Det är iallafall därför som vi e på barnavdelningen nu för han inte får i sig så pass mycket mat som han behöver ifrån mig så han får sond justnu som vi försöker fasa ut å vänja han vid flaska istället för det kommer ta evigheter innan jag har tillräckligt med mjölk för att mätta min fina jättebebis. Hoppas att han börjar äta bättre snart så vi får komma hem å gosa å börja familjelivet på riktigt. 


Han e iallafall jättefin å verkar trivas å må bra. Så jag bara hoppas vi får lämna sjukhuset snart för tycker det e så jobbigt att vara här. Finns ingenting ätbart att äta på sjukhuset å blir less på allt tjat om amningen  varannan timme när den endå inte funkar å så blev vi påtvingade samtal med samma dåliga kurator som vi fick när Thor hade dött så jag tog riktigt illa upp faktiskt när jag såg människan för det bara väckte minnet ifrån när hon inte ens fattade varför det var hemskt att ringa begravningsbyrån så hade aldrig velat se människan igen men så tvingade dom mig å träffa henne. Å så vill jag bara glömma förlossningen och gå vidare med min levande bebis nu men så har dom tvingat oss till samtal typ hundra gånger om förlossningen så känner bara att jag vill härifrån å att dom gör det hela värre. Vill bara få komma hem med min fina bebis och njuta men så känns det som mardrömmen fortsätter för dom håller oss kvar här bara för amningen inte funkar när vi kunde fått åka hem å ge han ersättning som komplement istället. Så tycker det e asjobbigt å vara här. Finns ingen mat, ingen säng eller stol som är bekväm att amma i å jag känner mig varken trygg bekväm eller avslappnad av att vara här utan de känns bara skitjobbigt å som att amningen blir en enda stor press o stress nu pga personalen. Vi vill ju bara få åka hem. Istället så gör dom allt dom kan för att förstöra den första tiden tillsammans. Vi trodde vi skulle få åka hem såfort hans socker gått upp men de får vi ju inte. Å inte heller gav dom oss alternativet att ge ersättning på flaska istället för sond utan de bara tjatar om amningen som endå inte ens funkar. Tycker inte ens det e kul att amma längre för hur barnmorskorna å läkarna å sköterskorna håller på. Vill bara få komma hem. Tror inte ens att jag kommer att kunna ha så mycket mjölk som min pojke behöver heller eftersom att jag har för lite kvinnliga hormoner för att ens bli gravid naturligt o jag dessutom själv e flaskbarn men det e det ju ingen som lyssnar på. Hoppas vi får åka hem snart. E jättejobbigt å vara här. 


Å det känns som om dom borde ha vetat att han var så stor men dom vägrade svara mig dom tre sista läkarbesöken när jag frågade och bad om att få veta ungefär. E glad jag inte gick över tiden iallafall för då hade han ju varit ännu större. 

Vill inte vara här mer nu. Så hoppas han äter bättre inatt så vi kan få åka hem fast dom kommer säkert hålla kvar oss hela helgen här. Men det känns som amningen kommer funka mycket bättre när jag är hemma och trygg o avslappnad å de inte e en massa folk som kommer med tjat o press o stress o gnäll varannan timme å när jag kan äta ordentlig och näringsriktig mat hemma istället för det illasmakande begränsade utbud som kiosken säljer här. Känns som det kommer funka bättre bara jag får vara hemma å kan sitta bekvämt i soffan sängen eller på en stol för här spelar det ingen roll hur jag än sitter när möblerna är så obekväma å jag saknar stöd från kuddar o så. Så känns som vi aldrig blir utskrivna om dom kräver att amningen ska funka så tycker vi kan få komma hem å ge han ersättning istället men som vanligt så blir man inte lyssnad på av vården. Känns som dom gjort dom här första dagarna av hans liv värre för mig när dom tjatar så å håller oss kvar å dessutom krävt samtal om förlossningen hur många gånger som helst när jag inte ens vill tänka på den komma ihåg den eller prata om den. 


Å hur man ens kan jobba som kurator om man inte förstår att det är fruktansvärt att ringa till begravningsbyrån för att bestämma hur ens eget barns begravning ska vara fattar jag inte. Då är man fan inte lämpad alls. Så det var riktigt jobbigt att behöva se människan sitta där o le o babbla på det var riktigt jobbigt.  


E jätteglad att vår pojke lever och mår bra men vill bara få komma hem å glömma sjukhuset för det räcker nu med allt vi har gått igenom å tvingats stå ut med. Vill äta mat som e vällagad å inte mat förpackad som e tillagad av nån som inte vet vad den gör som e det enda kiosken säljer förutom mackor o godis och restaurangen har jag inte lust att besöka när jag råkar veta att de tappar maten på golvet å plockar upp den o serverar igen.. känns inte så hygieniskt så blir att man typ svälter sålänge vi måste vara kvar här. Skulle göra vad som helst för att få komma härifrån med min bebis för känns som att vi e på ett fängelse helt seriöst å som att vi blir överdrivet kollade å kontrollerade å som att de inte litar på oss. Känns asjobbigt. Känns som jag vill lägga ner amningen nu bara så vi får komma hem nångång. För det känns dom här dagarna som att alla bara gör allting värre å ser det som att jag mår dåligt nu fast det var före han föddes jag gjorde det å nu e han ju här äntligen så nu vill jag ju bara få ta med honom hem å njuta men så för jag inte det för läkarna barnmorskorna å sköterskorna utan de plågar mig genom att hålla oss kvar för amningen istället. Känns inte som andra par blir behandlade såhär. Så justnu e jag sjukt less på sjukhuset. Överlycklig för vår fina pojke men hatar fan sjukhuset. 

Av linnluvlee - 31 januari 2020 01:01

Hejhej på er! Tittade in här igårnatt å skrev ett långt inlägg men av nån anledning så blev jag utloggad när jag sparade allt så det blev aldrig publicerat utan försvann allt, försökte fyra gånger men bloggplstsen bara kastade ut mig så blir en kort uppdatering här nu så får jag berätta mer en annan dag sen när vi fått komma hem. 

Lillebror e isllafall född nu :) han föddes kl 15:51 den 29e å mår bra men haft lite lågt blodsocker så vi fick stanna på sjukhuset så får se när vi får komma hem. Har sjuk hemlängtan så vill bara åka hem men vi får se när vi får det. Så nu vet ni det! 

Uppdaterar mera när vi kommit hem å landat :) 

Av linnluvlee - 28 januari 2020 14:28

Hejhej på er! Dagen före igångsättning nu å fortfarande ingen bebis, jag som hoppades lite att de kanske skulle komma igång av sig självt men icke vår lilla pojke trivs för bra därinne! Men känns endå skönt att de blir imorn å att ja inte måste gå över tiden å så som jag e rädd för och som inte heller rekommenderas vid ivf. Så ja imorn så blir det av eller iallafall så startar vi ju då får vi se hur snabbt det går å hur det går. Jag hoppas att allt kommer gå bra för mig å bebisen men jag e rädd å jag e nervös. Låg å skakade igår i sängen innan jag somnade när jag tänkte på imorgon. Men jag måste ta mig igenom dagen. Hoppas att vi får en levande bebis som e frisk denna gång å att jag inte får nån allvarlig komplikation eller så. 

Så imornbitti blir det upp med tuppen å ringa förlossningen å höra när vi får komma in. Kanske får min man ringa ifall jag skakar av nervositet även då vi får se. Det e imorgon å nu är nu. 


Är sjukt rastlös å har vart sen i söndag kväll. Så trött på att sitta i den här soffan känns som arslet har limmats fast, har endå suttit här nu i nio månader för att inte föda för tidigt vilket jag e övertygad om att jag hade gjort om jag inte hade tagit det så lugnt hela den här tiden. Har iallafall gjort allting klart för bebisen. Har städat garderoberna å plockat fram amningsvänliga toppar å tröjor å byxor jag tänkt använda nu efter graviditeten å plockat bort det som inte lär funka. 

Har tvättat bort allt i tvättkorgen, huset e städat, bitleksakerna e klara, sytt har jag gjort, bullar å cookies är bakade o det finns matlådor i frysen. Allt är iordningplockat och förberett och jag har läst alla bloggar å tidningar jag kommer på, insta har gått varm senaste veckan å serier å filmer har jag slut på så börjar bli lite väl långtråkigt det här. Vet inte vad jag ska hitta på till imorgon. Väntar ju bara på värkarna liksom. 


Försöker tänka att allt ska gå bra imorgon, att dom som jobbar där kommer göra allt dom kan för att det ska gå bra denna gång å att vi ska få ta med vår bebis hem den här gången. Vågar inte tänka på hur jag kommer må vi kommer må ifall nåt skulle gå på tok igen. Bebis måste leva denna gång. 


Funderar på att börja skriva i lillebrors första året bok om graviditeten å så men vågar inte riktigt göra det förrän han e född. Den boken skulle ju ha varit till Thor men så fick Thor en bok för barn som blivit änglar istället så känns säkrast å vänta till lillebror e här hemma utanför magen med oss innan jag fyller i boken. Vi är nog nere på två namn nu också som det står emellan, så kommer nog mest troligt bli ett av dom. Vi gillar båda men mannen tycker mest om det ena å jag mest om det andra å tillsammans går dom inte så vi måste välja sen. Jag hade massa fler namn jag kunde tänka mig men dom blev ratade alla av min man så blir ingen Maximilian, Louie eller Wilton här. 


Nu håller älskling på att skruva fast våra byråer i sovrummet så dom inte kan tippa, lite tidigt men jag vill inte ta nåra risker när Ikeas malm byråer har vält på massa barn så känns bäst göra det redan nu. Fick lite å sysselsätta mig med nu också för han tyckte inte det var så bra att nedersta lådorna innehåller mina bikinisar och sexiga underkläder så ska flytta upp dom å ha strumpor å bebisens kläder längst ner istället. Känns mera lämpligt när han börjar krypa å börjar riva ut grejerna ur lådorna. Å nu fick jag en spark av bebis igen. Tänk imorgon får vi kanske träffa honom känns overkligt. 


Nu blev jag hungrig igen också så dags att äta igen. Känns som jag äter hela tiden men får äta såna små mål å ofta istället för mycket å sällan eftersom det inte finns så stor plats i magen nu. 

Av linnluvlee - 26 januari 2020 10:46

 


Denna söndagen har det kommit snö igen :) yey! Glad jag blir när det blir lite vitt o fint. Gick upp vid tre inatt för att äta å såg då att det kommit lite på backen men sen när vi klev upp imorse så var det snö även på träden, inte mycket men endå betydligt mycket finare än igår. Vi har nyss kommit in i värmen å sitter å äter vindruvor framför skidor och med en tänd sprakande brasa i bakgrunden. 


Ville gå ut och gå så vi var ute ett tag o gick en runda. Det e så halt ute överallt så man e så rädd att halka  därför har det inte blivit många promenader iår som jag hade tänkt, men det var skönt att komma ut och få frisk luft. Tänkte ju att tyngdlagen och promenerandet skulle hjälpa förlossningen lite på traven nu med så att det kanske sätter igång av sig självt istället men det verkar ju inte funka. Tänk att jag har gått hela graviditeten typ nu? Känns helt otroligt och helt overkligt att vi snart har en bebis att ta hand om , kan inte fatta även om jag har gått å längtat i åtta år nu o känt mig redo iallafall i fem år. 


Nu när jag är såhär långt gången å känner hur allt känns nu i kroppen och hur det ska va e jag helt säker på att Thor föddes för tidigt för att hans ägg fäste för långt ner i livmodern o han hela tiden låg så långt ner o växte så att sen när han väl blev tyngre o började sparka så släppte livmodertappen å han föll igenom. För det var så det kändes å jag har en helt annan stabilitet i den här graviditeten än vad jag hade med Thor då var magen så ostabil o magen hängde ju så jag fick hålla i den när jag gick å hade hela tiden känslan av att tappa honom å att han skulle ramla ut. Så är helt säker på att det e så det hände å att infektionen kom in först när jag redan var öppen. Den här graviditeten nu på slutet när jag endå är öppen har inte alls nån instabilitet eller nåt tryck på det sättet som med Thor i magen. Jag måste inte hålla i magen å jag kan promenera utan att känna att jag tappar lillebror å har tom dansat två gånger vilket hade varit en ren omöjlighet med Thor. E helt säker att han helt enkelt föll igenom även om dom säger att det inte ska kunna hända. 

E också helt säker på att Thor finns med mig på sitt sätt å att han kommer vara en stolt storebror o se till honom genom livet. Inatt när jag var uppe å satte mig i soffan så rörde jag inte soffbordet men på en duk en decimeter in på bordet låg en tennisboll helt stilla som helt plötsligt rullade ner på golvet å studsade. Det kan den ju inte bara göra av sig självt å det var ingen vind å den låg inte långt ut på kanten å som sagt jag rörde inte ens bordet men den föll i golvet..


Har bestämt mig för att köpa en vinranka med längre fram i vår! Det e ju så gott med vindruvor å vore så kul att ha egna druvor att bara kunna gå och ta o äta. Så hoppas det funkar även häruppe i norr. Tänker det e värt att prova iallafall. Vi ska även utöka vårat odlingsland till sommaren så vi kan odla mera.

Så igår skratta jag jättemycket för mannen kom på att vi måste fundera ut en annan plats att förvara alla tomma mjölkkartonger å plast å sånt i väntan på att vi samlat ihop tillräckligt för att åka å slänga det för han kom på att vår son lär ju säkert leka med dom annars å dra ut alla tomkartonger å plasten över hela golvet å blir ju inte så kul om det e kladdigt haha men fick såna bilder i huvudet på hur det skulle se ut :) så måste fundera ut nåt bra ställe. Det här huset har ju så dålig planlösning för vi har ju varken en tvättstuga, ett städskåp eller en klädkammare så måste fundera lite på det där.

Av linnluvlee - 24 januari 2020 20:35

Godkväll bloggen, fortfarande vaken vilket ju är helt otroligt, fick ungefär tre timmars sömn sen inatt tillslut så e helt otroligt hur mycket man orkar trots sömnbrist. 

Idag har inte bara jag varit trött utan även min man o bebisen har varit trötta. Vi gjorde ny ctg idag på sjukhuset och bebisen sov sig igenom i stortsett hela så vi satt där i två timmar å försökte med allt möjligt för att väcka den lilla sömntutan men han sov o sov. Han kände nog av att mamsen var tröttis så han sov han men hjärtslagen var stabila å ibland rörde han sig så ingen fara så men ibland blir han sådär väldigt lugn. Efter han fick lite cocacola så vaknade han dock till liv så när vi sen lämnade sjukhuset höll han igång. Men märks han är lite lugnare idag. 


Verkar inte va nån förlossning på gång än så det blir kanske på onsdag endå. Vi får se. Har inte känt av paniken sen imorse iallafall så det är så skönt! Vet ju vad som e realistiskt å tänka å så men känslorna å minnena e inte lätt å styra när det kommer sådär med full kraft, men det e ju å andra sidan inte konstigt jag känner som jag gör konstigt vore väl om det inte hade påverkat mig. 


Efter sjukhuset åkte vi och storhandlade massa frukt å grönsaker pasta bröd filmjölk å annan lättlagad mat så vi har de hemma till hans första vecka i livet. Känns skönt att ha det gjort med. Älskar att ha skåpen fulla med mat hemma å det bara är att ta nånting. Vill inte behöva ta bilen å handla när jag vill ha nånting utan vill de ska finnas hemma :) 


Sen lagade vi rostbiff gräddsås å potatismos till middag å sen dess har vi latat oss i soffan. Mår bättre nu än vad jag gjorde igårkväll och inatt men det känns jobbigt det jag vet att jag har framför mig. Men om en vecka e det över då e han ju född mest troligt. Så det e fem dagar sen ska jag stålsätta mig å sen e förlossningen över å jag har klarat det. Så en vecka att kämpa sig igenom sen e det över. 

-

Av linnluvlee - 24 januari 2020 01:18

Godnatt bloggen jobbig natt det här. Tror inte jag kommer få mycket sömn inatt faktiskt om ens nån alls. Dels är jag inte trött nu eftersom jag sov på eftermiddagen å gick upp vid fyra eftersom ja sov så dåligt natten före å dels så e jag så ledsen justnu så då går det inte sova heller därför. 

Så sitter i soffan å tänker. Vet jag borde försöka sova men det lär inte gå än så får vänta till ja e tröttare med å försöka. 


Tänker på Thor å hur mycket jag saknar honom å önskar han levde å fick va med oss här på jorden. Hur jobbigt det känns att han dog ifrån oss :/ 

Känns helt overkligt att vi snart ska sitta här med en bebis som lever känns för bra för att vara sant det e liksom sånt som händer andra lyckligt lottade människor.

Har svårt att greppa att det ska bli verklighet å att allt ska gå bra denna gången även om alla säger det å vi har mycket bättre odds denna gången å man ska tänka positivt. Men det känns för overkligt. 


Å ha panik vara ledsen o få noll sömn e inte bästa uppladdningen inför en eventuell förlossning senare idag eller i helgen. Men det e väl så kroppen tar sig igenom det på nåt sätt å huvudet får bara hänga med å sen rätt vad det e så är det över å lillebror är här med oss! 


E så sjukt mycket känslor nu alltså å hade velat haft älskling här hos mig nu men vill inte väcka han när han behöver sova för ja väckte han oavsiktligt varje timma igår så tänker det e bäst om en av oss kan sova iallafall, jag kan då inte. Mår verkligen kasst nu. 


Så blev att jag tröstbeställde en till jacka så hoppas jag kommer gilla den. Har ju velat ha en vit vinterjacka i flera år så nu får vi ju se ifall jag kommer tycka om den eller inte. Å hoppas det inte blev nå knas med beställningen för sidan lagga men fick orderbekräftelse iallafall så borde va som det ska hoppas jag. Blev en tröja å ett par byxor med. Längesen jag köpte kläder till mig själv. 

Hoppas jag kommer gilla jackan bara för vill inte gå omkring med en knallrosa längre sen Thor dog. Vill inte ha en sån synlig och glad färg för känner inte att det passar längre. Å min bruna jacka e ju för trång å min gåsjacka för varm när vi har sån här mild vinter å nu har jag ju en gravidjacka men den kan jag inte ha sen ju å den blå jag fick typ gratis i höstas vet jag inte om jag gillar egentligen. Sen Thor dog så vill jag typ inte sticka ut, vill inte dra till mig uppmärksamhet när jag är ute känner att en del av mig dog med honom. E väl så man känner som förälder till ett änglabarn. 

E väl därför också som jag inte känner mig fin i den här graviditeten som jag gjorde med Thor i magen, för jag känner att jag saknar glädjen å det ser jag liksom i mig själv när jag kollar i spegeln. Jag ser liksom inte lycklig ut för jag e ju inte lycklig inte längre nu kantas ju livet av både glädje och sorg blandat omvartannat. Man vet hur skört livet är. Man vet vad man har förlorat å vad man går miste om. 

Man har varit med om för mycket. Man kan inte längre vara sådär lyckligt naiv. 


Vi får se hur det går sen idag. Kommer säkert vara jättetrött när vi är på förlossningen eftersom jag e vaken nu. Men inget å göra åt, kan inte tvinga mig att sova ju. Kan inte tvinga undan mina känslor å kan inte tvinga fram glädje när det jag justnu känner är sorg o saknad. Livet e verkligen inte enkelt glatt å rättvist. 

Av linnluvlee - 23 januari 2020 20:37

Nu känner jag paniken inför förlossningen börjar komma. Igår när vi var där inne på förlossningssalen å gjorde ctg å pratade å allt sånt så gick det bra då kändes det inte så farligt men var för jag kände på mig att det inte var dags redan då så jag kände mig ganska lugn iomed att jag dom senaste veckorna typ har förträngt att jag ska föda å låtit bli att tänka på det alls för att kunna få några dagars glädje i den här graviditeten å må lite bättre, men nu när jag inser att det ju e dags snart å jag ska in för ny koll imorgon för å se om jag öppnat mig mer så blir det så verkligt allting att jag ska föda närsomhelst det finns ingen utväg å jag kan inte längre förtränga det så nu kommer det jag vetat hela den här graviditeten att det kommer o komma under förlossningen - paniken! 


Jag känner nu att den börjar smyga sig på å det känns jättejobbigt å jag vet att den kommer å bli värre när jag väl ligger där o föder. All sorg alla känslorna bara kommer på en o samma gång å det går inte att hejda. Alla minnena från när Thor dog och gud vad jag saknar honom å den där känslan när jag blev mamma o han låg så fin men lealös på mitt bröst efteråt. Allt bara kommer å då har jag inte ens värkarna än så det kommer ju bara bli värre o värre med mer känslor o mer panik nu enda fram tills lillebror är född å han ligger på mitt bröst levande. 

Det går liksom inte att undvika det e vad jag har framför mig. Det mest psykiskt jobbiga jag har gått igenom typ att återuppleva traumat med Thor när han dog o föda hans bror medan jag är skräckslagen o fullständigt livrädd att nåt ska gå fel. 


Jag vet att 996 av 1000 mammor lämnar förlossningen med ett levande barn. Jag vet att det går bra för dom allra flesta men när ens första barn dog när ens första förlossning gick åt helvete när allt gick fel och när ens egen kropp svek en då spelar det ingen roll vad jag vet å att det går bra för alla andra typ för min kropp svek mig o det har hänt förr så jag känner ingen tillit till den å hjärnan är traumatiserad å i paniktillstånd å kan inte se att det kommer gå bra. 


Jag vet också att dom åtta läkare o barnmorskor som var med när Thor dog gjorde vad dom kunde å jag vet att dom som är med när lillebror föds kommer göra det dom kan också för att det ska gå bra denna gång också men det lindrar tyvärr inte paniken jag känner och vet jag kommer å känna. Nu är det bara lindrig panik jag kan fortfarande kontrollera den men de tro jag inte att jag kan när jag väl ligger där. Fy känns som jag kommer vara ett vrak nu imorgon när jag kommer till förlossningen bara för nu kan jag inte förtränga att det e dags längre nu är det verklighet å jag måste stå ut med paniken sorgen rädslan oron alla känslorna o tankarna 


Jag önskar så att Thor hade fått leva han skulle vart här nu. Det finns inget bra med att barn dör ifrån sina föräldrar 😥 jag vet dom allra flesta e tack o lov bortskämda med alla sina barn i livet men det lugnar mig tyvärr inte nu när jag ska föda igen eftersom mitt första barn inte är det 🎈 

Fy alltså det här kommer bli jobbigt. Men jag har inget annat val än att ju ta mig igenom det. Jag måste klara det så e det ju bara. Men hade jag fått välja hade dom fått söva mig å plocka ut lillebror. Tror inte att jag kommer klara av att prata om lillebrors förlossning eller tänka på den efteråt faktiskt. Tror den kommer bli så tuff psykiskt för mig att jag kommer att behöva förtränga den för det blir ju som att återuppleva allt när Thor dog igen. För själva förlossningsarbetet med värkar å krysta å andas å allt det där är ju detsamma även om det är en ny bebis nu med bättre förutsättningar så nu känner jag bara panik. 


Vi får se vad dom säger imorgon å vad kontrollen visar men jag lär inte känns mig lika lugn imorgon som jag gjorde igår iallafall det känner jag ju nu. 

Av linnluvlee - 23 januari 2020 18:24

    


Nu har jag bakat mitt livs första äppelkaka, ser ju riktigt fin och god ut! Hoppas bara den smakar lika gott också som den ser ut. Hann baka det också alltså innan lillebror kommer. Han lyssnade på pappa å stannade kvar till arbetsveckan va slut :) nu får han komma när han vill! Känns inte som jag ska föda än men vi får se imorgon när vi ska in på koll igen. Känns helt overkligt att vi snart har en bebis?! :) 


Idag har jag varit jättetrött så sovit en massa. Sov dåligt inatt då jag vaknade minst en gång i timmen så sovit mycket på dagen istället. Å äntligen så känner jag mig mätt också. Den här lilla pastarallriken frukost och en massa fika var allt jag åt igår eftersom hela dagen vistades på sjukhuset istortsett så blev inte fler tillfällen att äta på så var så hungrig sen på kvällen men alldeles för trött för att fixa mat då och för illamående för att äta så dagens köttbulletallrik var så god! 


Har lyssnar på musik o smådansat lite idag också en kort stund. Ville egentligen gå ut och promenera men det är fullt med is precis överallt och sen har det fallit snö på det som täcker isen så man ser inte vart man kan gå så känns inte som den här höggravida pingvinen ska ut o halka runt ;) så hålla mig inne. 


Igårkväll sent så gick jag upp en sväng med för jag inte kunde sova för det var så kallt samt så åt jag en nattmacka å lite nyponsoppa och då var det svinkallt i huset och vi har två änglaspel som står bredvid varandra och det ena var helt stilla medan det andra änglaspelet snurrade runt runt runt hur mycket som helst å gjorde ljudskridningar utmed hela väggen o taket så kändes faktiskt som att Thor var här o hälsade på då. Tycker att båda änglaspelen borde ha rört på sig om det varit vinden när dom står bredvid varann.. 

Tror nog Thor är här o hälsar på ibland. Saknar min pojke så å snart kommer lillebror äntligen :) 

Presentation

Fråga mig

39 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9 10
11
12
13 14
15
16 17 18
19
20 21 22 23 24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2020 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se